Nyhetsarkiv

Svedbergpriset 2024 tilldelas Björn Reinius, verksam vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, för hans upptäckter om genregleringsmekanismer på X-kromosomen och hans betydande påverkan på covid-19-klinisk diagnostik.

KI Grants Office tipsar om aktuella utlysningar

Nu kan ekonomipersonal, telefoni- och licensansvariga själva ändra projektnummer på IT-tjänster som debiteras via systemet Companion.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Precis som de flesta europeiska huvudstäder hade Stockholm tidigare ett medicinhistoriskt museum, beläget i det gamla Eugeniahemmet invid KS och KI. 2015 lades museet dock. Sedan dess har museets stora föremålssamling varit magasinerad och den förvaltas nu av Medicinhistoriska museets vänförening.

Wallenberg Scholars-programmet syftar till att ge Sveriges ledande forskare anslag för fri forskning, så kallad grundforskning. Stiftelsen har efter en omfattande internationell utvärdering valt att finansiera 118 forskare under fem år med upp till 18 miljoner kronor vardera för forskare i teoretiska ämnen och upp till 20 miljoner kronor vardera för forskare i experimentella ämnen. Av de 29 forskare inom medicin som tilldelats årets Scholar-anslag är 19 verksamma vid Karolinska Institutet.

På torsdagseftermiddagen fylldes Zanderska huset med studenter, lärare och studievägledare från KI för Campus Flemingsbergs gemensamma öppna hus. Ungefär 200 besökare var på plats för att få veta mer om KI:s utbildningsprogram.

En av pionjärerna bakom forskning som kan leda till utveckling av skräddarsydda vaccin för cancerbehandling är Catherine J. Wu, Dana-Farber Cancer Institute i Boston, USA. Hon tilldelas nu Sjöbergpriset på en miljon US dollar för sina insatser. Catherine J. Wu föreläser på KI den 12 april i samband med Karolinska CCC-dagen.

Som blodgivare hjälper du till att rädda människors liv. Som KI-medarbetare är det lätt att bidra när blodbussen kommer till campus!

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje besökte nyligen BioClinicum på Karolinska Institutet för en fördjupad nulägesbild av forskningen om Alzheimers sjukdom.
– Möjligheterna till effektiv behandling kommer allt närmare, säger Bengt Winblad, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och värd för besöket.

I en ny studie har Patricia Eustachio Colombo och hennes kollegor tagit fram förslag på kostmönster som är hälsosamma och klimatsmarta. Nu gäller det bara att få oss att använda dem.

Ullakarin Nyberg är forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. Hon jobbar även kliniskt som psykiater, bland annat på en enhet för bröstcancerpatienter. I slutet av 2018 fick hon sjukdomen själv.

Anna Sylvan fick en bröstcancerdiagnos hösten 2021, tre tumörer som behandlades med kirurgi, cytostatika, strålning och antihormoner. Här berättar hon om sin upplevelse.

Det är svårt att dra säkra slutsatser om hur man ska äta och dricka för att undvika bröstcancer. Koststudier bygger ofta på självrapportering samtidigt som kostvanor förändras genom livet – i båda fallen krångligt för forskare. Men ett samband är väl belagt: redan en måttlig alkoholkonsumtion ökar risken för att få sjukdomen, berättar professor Alicja Wolk.

Regeringen har utsett en rådgivande grupp inom området life science. I gruppen ingår experter från akademin, industrin och hälso- och sjukvården. KI:s rektor Annika Östman Wernerson är en av ledamöterna i gruppen, vars syfte bland annat är att bidra till implementeringen av den nationella strategin för life science.

Kan bröstcancerpatienter som tränar få bättre effekt av sin cytostatikabehandling? Och borde de i så fall få behandling där träning ingår? Det ska undersökas i en internationell studie som leds av forskaren Jana de Boniface.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Det händer mycket inom bröstcancerforskningen. En ny AI ska försöka trimma screeningprogrammet, en annan ska hjälpa patologerna att ställa diagnoser och nya mediciner testas. Det kan rädda fler liv. Men fortfarande saknas svar på den knöligaste frågan av alla: Varför uppstår bröstcancer?

KI Grants Office tipsar om aktuella utlysningar

Förvaringen av kopieringspapper och toners har flyttat på plan 7.

Professor Paul Dickman vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet tilldelas pris som Årets Statistikfrämjare från Svenska statistikfrämjandet.

Den interna utredningsgruppen för fryshaveriet i Neo går nu in i slutfasen med att färdigställa sin rapport om vad som orsakade haveriet. Rapporten har dröjt för att bli så komplett som möjligt. Det är viktigt att alla händelser, från organisatoriska orsaker till det tekniska handhavandet återspeglas. Den 27 mars 2024 behöver den interna utredningen vara klar då bland andra IVO har begärt in den. [Efter den här textens publicering har rapportens färdigställande skjutits fram till april.]

Nu finns en ny handbok om interprofessionellt lärande (IPL) för alla medarbetare inom hälso- och sjukvården. Handboken kan användas för vägledning, både i dagligt arbete och i möten med studenter. 

Välkommen på lunchseminarium 17 april 2024 kl. 12.00 - 12.45

Med avancerad metodik har forskare i Sverige kunnat avslöja på cellnivå hur inflammationshärdarna vid sjukdomen multipel skleros, MS, utvecklas. De nya resultaten presenteras i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Enskilda patienter med autoimmuna sjukdomar kan få skräddarsydd medicinering genom att databehandla deras så kallade digitala tvillingar med tusentals mediciner. Det visar en internationell studie publicerad i Genome Medicine av forskare från Karolinska Institutet.

Den 1 april 2024 övergår KI till digital examen. Det innebär att alla examensbevis som utfärdas efter 1 april kommer att vara digitala och inte längre skrivas ut på papper och skickas med post.

Professor emeritus Björn Klinge är specialisttandläkare och professor emeritus vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet. Han är även professor emeritus vid Malmö Universitet. Hans forskning har bland annat handlat om kopplingen mellan munhälsan och resten av kroppen. Till exempel har han i samarbete med andra forskare visat att allvarlig tandlossningssjukdom (parodontit) är starkt kopplad hjärt-kärlsjukdomar som högt blodtryck, akut hjärtinfarkt och stroke.

I en nyligen publicerad översiktsartikel i tidskriften Biomarker Research diskuterar Joanna Zawacka, docent vid institutionen för onkologi-patologi, vår nuvarande förståelse av p53-biologi i myelodysplastiskt syndrom (MDS) och akut myeloisk leukemi (AML).

Forskare från Karolinska Institutet, AstraZeneca, Würzburgs universitet, Science for Life Laboratories och Uppsala universitet har upptäckt att oxidativ stress vid hjärtsvikt är könsberoende och att hjärtan hos mushonor har ett starkare naturligt skydd mot oxidativ skada. Studien kan skapa nya möjligheter för precisionsmedicin, och kan förklara varför tidigare omfattande försök att använda antioxidanter för att behandla hjärtsvikt och hjärt-kärlsjukdomar har misslyckats.

En mobilapp som använder artificiell intelligens, AI, för att analysera bilder av misstänkta hudförändringar kan med mycket stor precision diagnosticera melanom. Det visar en studie ledd från Linköpings universitet där appen har provats på vårdcentraler. Resultaten har publicerats i tidskriften British Journal of Dermatology.

På torsdag den 21/3 efter kl 19 görs en uppdatering av ki.se inklusive nyheter.ki.se, medarbetare.ki.se och utbildning.ki.se. Under tiden uppdateringen pågår kan viss nertid förekomma och det går inte att logga in och arbeta i webbpubliceringssystemet.

Uppföljning och behandling av barn med cancer förbättras avsevärt då även medfödda genetiska orsaker utreds visar en ny svensk studie. Resultaten från forskningsstudien med ett 50-tal forskare och kliniker från hela Sverige har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe.

Akademiska Hus anlägger 22 st nya laddplatser för elbilar på den nedre delen av stora parkeringen vid Alfred Nobels Allé 23.

Den 14 mars hölls ett personalmöte för KI:s gemensamma verksamhetsstöd (GVS). Här hittar du kortfattad information om vilka frågor som togs upp vid mötet.

De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete där Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet deltar. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft. Men det är fortfarande många som utsätts för luftföroreningar som överskrider Världshälsoorganisationens rekommendationer.

KIB-podden är en ny poddserie från universitetsbiblioteket som tar upp ämnen som rör det vetenskapliga publiceringslandskapet och forskningens infrastruktur.

Projektet "En hälsosam skolstart" är ett familjestödsprogram som utvecklats av forskargruppen Community Nutrition and Physical Activity vid Institutionen för global folkhälsa. Programmet syftar till att erbjuda en anpassad metod för elevhälsa och lärare, att ge stöd till barnfamiljer med hälsosamma levnadsvanor. Programmet har mottagits positivt av politikerna i Region Stockholm, som nu har avsatt medel i budgeten för ytterligare spridning i områden med högre hälsobehov.

Som en del av arbetet med KI:s fokusområden, inleds nu en översyn av organisering och arbetssätt inom KI:s verksamhetsstöd. Det gemensamma verksamhetsstödet (GVS, tidigare universitetsförvaltningen) är först ut med målet att utveckla och stärka verksamhetsstödets uppdrag att stötta kärnverksamheten.

Projektet EU Horizon Changemaker, som leds av Kristi Sidney Annerstedt, handlar om hållbar kost för ungdomar i Kenya, Tanzania och Burkina Faso, genomförde nyligen det allra första konsortiemötet i Kenya.

Sverige och USA har sedan tidigare ett gott samarbete inom området cancervård och forskning, och nu stärks det ytterligare genom ett bilateralt samarbetsavtal. Syftet är att främja ländernas utbyte med varandra inom såväl cancerforskning som implementeringen av forskningen inom cancervården, där både prevention och ökad livskvalitet innefattas.

Olof Akre, professor vid Karolinska Institutet och verksamhetschef vid Tema Cancer, blir ny direktör för Forskning, Utbildning och Utveckling, FoUU, på Karolinska Universitetssjukhuset. Han efterträder Annika Tibell som går i pension.

Under vårterminen besöker universitetsledningen KI:s institutioner för att fördjupa sig i de olika verksamheterna och för att stärka den interna dialogen. Nu i mitten av mars har hälften av institutionerna gästats.

En omfattande registerstudie från Karolinska Institutet visar att barn till kvinnor som lidit av posttraumatiskt stressyndrom (ptsd) under graviditeten har närmare dubbelt så hög sannolikhet att få diagnosen adhd senare i livet. Studien har publicerats i tidskriften European Psychiatry.

Torsdagen den 14 mars arrangerades det fjärde policy labet i ordningen sedan starten i oktober 2023. Deltagarna fick följa med på den resa en statlig utredning tar, samt diskutera när och hur det passar bäst att man som forskare kommer med inspel. Det blev en lärorik stund där alla fick möjlighet att dela med sig av erfarenheter, ställa frågor och dra nytta av kompetens inom området, från både inom och utanför KI.

– Alla forskare som har möjlighet borde ta chansen att undervisa. Kontakten med studenterna ger mycket, det är här man möter framtiden, säger Annika Östman Wernerson.

Onsdagen den 6 mars besökte universitetsledningen, rektor Annika Östman Wernerson, prorektor Martin Bergö, och universitetsdirektör Veronika Sundström institutionen för global folkhälsa, med syfte att få bättre inblick i institutionens verksamhet. Centrala frågor som diskuterades handlade bland annat om global medvetenhet, institutionens styrkor samt hur dialog kan stärka samarbetet. Utöver universitetsledningen deltog institutionens ledningsgrupp samt dekan Carl Johan Sundberg.

Årets AI-svensk 2023 känner inget behov av att befinna sig i forskningens centrum. Ändå är det just där han befinner sig. Ortopeden och forskaren Max Gordon var tidig med att ta hjälp av artificiell intelligens. Nu vill alla andra veta hur man gör.

Förbättrad blodsockerkontroll i diabetes skyddar äggcellerna men inte moderkakan och fostermiljön, enligt forskare från Karolinska Institutet. Deras nya fynd som nu publiceras i EMBO Reports som omslagsartikeln baseras på studier av svensk registerdata, djurmodeller och mänskliga prover.