Nordiskt möte om hur forskare bör kommunicera med övriga samhället i beredskap och kris
Vad har en kultur-antropolog och en zoonotisk virolog gemensamt? I alla fall de som kom på Nordic Universities Health Crises Network:s möte på Karolinska Institutet (KI) hade den gemensama nämnaren att de arbetar inom områden som ligger i skärningspunkten mellan forskning och policy, med fokus på kriser. Mötet handlade om hur universiteten bör kommunicera för att behålla sin relevans under kriser och stärka sitt samhällsengagemang, så att de kan stötta resten av samhället i kristider.
Universiteten besitter en stor expertis och kunskap som kan användas för att stödja samhället i arbetet med att bygga upp beredskap inför, och erbjuda hjälp under, en hälsokris. Exempel på att universiteten kan finnas där för att stötta det omgivande samhället i kriser finns det många exempel på, inte minst från covid-19-pandemin. Detta faktum ligger till grund för verksamheten inom Nordic Health Crises University Network. Nätverket grundades i början av 2025 tack vare ett anslag från NordForsk. Det samordnas av Centrum för hälsokriser vid KI och består av projektpartner från fem andra nordiska universitet.
Kommunikation, en nyckel till framgång
Nätverket landade tidigt i att en ändamålsenlig kommunikation är en viktig förutsättning för att kunna stödja och samarbeta med det omgivande samhället både före och under en kris. Enkelt uttryckt, om expertis inte kan förmedlas till dem som skulle kunna dra nytta av den, kommer den inte att kunna användas. Det var nätverket eniga om. Därför blev också temat för deras möte i år Reclaiming the narrative: How Universities Must Adapt for Relevance in Times of Crisis. Mötet hölls på KI den 15–17 april.
– När vi träffades på vårt första projektmöte förra sommaren enades vi om att kommunikation, särskilt strategiskt inriktad kommunikation med politiker och beslutsfattare, var ett område som forskarna behövde – och i många fall också ville – lära sig mer om, säger Caroline de Groot, samordnare vid Centrum för hälsokriser, som är kontaktperson för nätverket.
Bredden av samlad expertis visar på interdisciplinära behov i en kris
Under mötet fick deltagarna tillfälle att utbyta erfarenheter kring kommunikation och dialog mellan forskning och policy, och lyssna på personer som har forskat och arbetat med ämnet. Därtill genomförde de en workshop med den populära norska vetenskapsprofilen och statistikern Jo Røislien. Mötet avslutades med tre tematiska diskussioner där representanter från ungdoms- och studentorganisationer, politiker och civilsamhällesorganisationer delade med sig av vad de skulle vilja se från universiteten i en kris, och vad de vill att forskare ska tänka på när de samarbetar med dem.
De 34 mötesdeltagarna hade valts ut av projektpartnerna i nätverket, utifrån genom en kartläggning som de gjort av forskare och forskargrupper i sina respektive länder som hade spelat en aktiv roll i att stödja och samarbeta med samhället under covid-19-pandemin, och som uttryckt en vilja att fortsätta göra detta vid framtida kriser och som en del av krisberedskapen. Resultatet blev en genuint tvärvetenskaplig grupp av forskare, vilket speglar det breda spektrum av expertis som behövs för att bidra till att skapa motståndskraft och hantera en hälsokris.
Del av målet att stärka nordiskt samarbete
Det två dagar långa mötet följdes av en writing retreat där projektpartnerna i nätverket utarbetade planer för publikationer, både akademiska och mer policyinriktade, utifrån det som hade diskuterats under mötet.
– Vi är mycket nöjda med mötets och att nyckelpersoner från hela Norden deltog och delade med sig av sina erfarenheter. Det var en lärorik upplevelse för oss alla och ser fram emot att använda de idéer som kom fram under mötet i nätverkets framtida arbete. Möten som detta är viktiga för att vi ska kunna arbeta för att uppnå nätverkets mål: att bidra till att stärka Nordens beredskap, motståndskraft och förmåga att hantera hälsokriser, avslutar Caroline de Groot.
Utöver det arbetet bedriver nätverket även löpande verksamhet, med bland annat doktorandbesök universiteten emellan, och planerar möten i Norge och Finland under det kommande året.
Vill du veta mer? Besök Nordic Health Crises University Network:s hemsida eller kontakta Centrum för hälsokriser.