Öppet seminarium om akademisk frihet: ”Vi måste fortsätta kämpa för Ahmadreza Djalali”
Ahmadreza Djalali har suttit fängslad i Iran i tio år under hot om avrättning. KI-forskarens fall sätter ljus på ett växande hot mot den akademiska friheten – även i västländer som Sverige.
I år är det tio år sedan läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali fängslades i Iran. Något som uppmärksammades med ett öppet seminarium om hot mot akademisk frihet och förföljelse av forskare, med särskilt fokus på fallet Djalali. Seminariet samlade talare och panelister från akademi, diplomati och människorättsorganisationer på Nobel Forum.
Mer angeläget än någonsin
KI:s rektor Annika Östman Wernerson inledde med att betona sin frustration över att Ahmadreza Djalali efter tio år sitter fängslad i Iran i strid med grundläggande rättsprinciper.
– Övergreppet som skett mot Ahmadreza och hans familj är också ett övergrepp och en cynisk attack mot kunskap, vetenskap, forskning och akademisk frihet. Kampen för rättvisa och för Ahmadrezas omedelbara frisläppande är viktigare och mer angelägen än någonsin, sa Annika Östman Wernerson.
En symbol för akademisk frihet
På plats fanns Ahmadreza Djalalis hustru Vida Mehrannia och även hans dotter.
– I dag står jag här inte bara som Ahmardrezas fru, men också för att betona hans fall som en symbol för den viktiga kampen för akademisk frihet. Att vara forskare är inte ett brott. Akademisk frihet behöver skyddas och därför måste vi prata om Ahmadrezas fall, skriva om det, hålla hans namn vid liv, sa Vida Mehrannia.
Under seminariet deltog Nobelpristagaren Sir Richard Roberts på länk för att berätta om det påverkansarbete som gjorts i fallet Djalali av en stor grupp Nobelpristagare. Även Clare Robinson från Scholars at Risk gav en inblick i organisationens internationella arbete.
Svenska lärosäten utsatta
Seminariet avslutades med ett panelsamtal där deltagarna betonade behovet av ett starkare skydd av den akademiska friheten, även i länder som Sverige. Särskilt det faktum att de flesta svenska lärosäten är statliga myndigheter vilket gör dem utsatta för politisk styrning, menade flera deltagare.
– Vi tar vår akademiska frihet för given men det är en frihet som är svagt institutionellt skyddad. Att våra lärosäten lyder under regeringen hämmar oss att ta tydlig ställning i vissa frågor, sade Shirin Ahlbäck Öberg, professor vid Uppsala universitet.
Flera paneldeltagare beskrev också Sveriges tidiga insatser för Ahmadreza Djalali som långsamma och ostrukturerade.
– Sverige hade kunnat göra mycket mer den första tiden, och med en bättre strategi och ett mer intensivt arbete hade vi inte suttit i detta seminarium i dag, sade Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty Sverige.
Text: Magnus Trogen Pahlén
