Nyhetsarkiv

En ny pilotstudie från Karolinska Institutet visar att en av fem patienter som vårdas efter hjärtinfarkt är infekterade med Helicobacter pylori och att det är möjligt att införa screening för magsårsbakterien i rutinvården. Resultaten har publicerats i American Heart Journal och snart startar en stor randomiserad studie för att ta reda på om screening och behandling av infektionen minskar risken för magblödningar i denna patientgrupp.

Små barn som utsätts för luftföroreningar löper en förhöjd risk att drabbas av kronisk luftvägssjukdom som unga vuxna, visar forskning vid Karolinska Institutet. Studierna som publiceras i European Respiratory Journal och Thorax tyder på att kronisk luftvägssjukdom kan spåras till barndomen.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt all forskning om covid-19 som publicerades under pandemins inledande fas. Resultaten, som nåtts med hjälp av maskininlärning och publiceras i Journal of Medical Internet Research, förbättrar möjligheten att rikta framtida forskning där den behövs som mest.

Forskare vid Karolinska Institutet genererar snabbt ny kunskap rörande kopplingen mellan olika typer av läkemedelsbehandling och hyponatremi. I den aktuella studien jämfördes litiumbehandling mellan 11 213 personer som sjukhusvårdats på grund av hyponatremi med 44 801 kontroller. Intressant nog fann man att litiumbehandling var hälften så vanlig hos personer med hyponatremi. Resultaten har nyligen publicerats i tidsskriften Journal of Psychopharmacology.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en studie på möss visat på en potentiell viktig behandling för att förbättra neurologisk återhämtning vid diabetes och stroke. Behandlingen baseras på att normalisera kroniska glukosnivåer efter stroke. Forskarna hoppas att resultaten, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Diabetes, kan förbättra strokebehandlingen hos personer med diabetes.

Forskare från Karolinska Institutet under ledning av professor Erik Melén har tillsammans med ett internationellt team kartlagt sambanden mellan graviditetslängd och kemiska DNA-förändringar hos fler än 6000 nyfödda barn. För varje veckas längre graviditet kunde man se påverkan på arvsmassan i form av DNA-metylering i flera tusen gener i navelsträngsblodet (Figur 1).

Forskare vid Karolinska Institutet har genomfört den första randomiserade studien av civila med akuta krigsskador på plats vid sjukhus i konfliktområden. Studien som publiceras i The Lancet Global Health visar att en ny, mer kostsam metod för sårbehandling inte ger bättre sårläkning än standardbehandling. Forskarna hoppas kunna inspirera till nya forskningsprojekt i konfliktområden som förbättrar vården av denna utsatta patientgrupp.

Bukfetma ökar inte bara risken för en första hjärtinfarkt eller stroke, utan även för återkommande hjärt-kärlhändelser. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

Två forskningsprogram med inriktning mot AI och bioelektronisk medicin för tillämpning på bröstcancer respektive inflammatorisk sjukdom, har antagits till det tvärvetenskapliga centret MedTechLabs som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH och Region Stockholm.

Nya analyser från syrgasstudien DETO2X-AMI identifierar låg-normal syresättning som riskmarkör vid hjärtinfarkt.

Vetenskapsrådet har beviljat drygt 68 miljoner kronor inom utlysningen för klinisk behandlingsforskning till forskare och forskningsmiljöer vid Karolinska Institutet.

Det finns en stark koppling mellan högt blodtryck hos patienter på akuten och ökad risk för hjärtkärlsjukdom i framtiden, visar en stor registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Hypertension. Forskarnas slutsats är att blodtrycksmätningar på akuten kan användas som verktyg för att minska sjuklighet och dödlighet genom tidig insättning av förebyggande behandling.

Två nya studier med potential att förbättra hjärtsjukvården för diabetes och KOL-patienter har presenterats av forskare Robin Hofmann vid Europeiska Kardiologföreningens (ESC) vetenskapliga möte i Paris.

Forskare vid Karolinska Institutet genererar snabbt ny kunskap rörande flera viktiga läkemedelsinteraktioner kopplade till individer som behandlas med det blodförtunnande läkemedlet warfarin.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att fetma försämrar den neurologiska återhämtningen efter stroke i en experimentell strokemodell i möss. Dessa fynd kan underlätta utvecklandet av nya rehabiliteringsstrategier för personer med fetma och diabetes.

Standardbehandling vid aggressiv hudcancer är att operera bort tumören. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det räcker med två centimeters operationsmarginal vid det kirurgiska ingreppet, i stället för uppemot fyra som använts tidigare. I studien, som publiceras i The Lancet, har forskarna följt över 900 patienter i genomsnitt 19 år efter operation.

Patienter med en nära släkting som haft en hjärtinfarkt, har över 60 % högre risk att själva vara drabbade när de söker på akuten för bröstsmärta. Det sambandet har forskare vid Karolinska Institutet kunnat påvisa genom att kombinera data på ett helt nytt sätt. Resultaten publiceras i tidskriften European Heart Journal: Acute Cardiovascular Care.

Ny forskning från Stockholms universitet och Karolinska Institutet med flera visar att virus samspelar med biologiska vätskor hos sina värdar vilket leder till en beläggning av protein på virusets yta. Proteinskiktet gör viruset mer smittsamt och kan underlätta bildningen av amyloida plack, som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer. Studien publiceras i Nature Communications.