Nyhetsarkiv

I förra veckan anordnade Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset en kurs i metoden "Prechtl General Movement Assessment (GMA)"

Nedsatt kognition bland förskolebarn som fötts mycket tidigt kan förutsägas redan vid utskrivning från neonatalvården. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Hud mot hud-kontakt mellan förälder och barn under de första timmarna efter en mycket för tidig födsel bidrar till att utveckla barnets sociala förmågor. Det visar en ny studie publicerad i JAMA Network Open av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien visar också att papporna kan spela en viktigare roll än vad forskning tidigare visat.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa löper ökad risk att födas för tidigt, särskilt vid stressrelaterade tillstånd, och både mammans och pappans psykiska mående verkar ha betydelse. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

MD, PhD Kajsa Bohlin Blennow antogs som docent i neonatologi vid docenturutskottets sammanträde den 10 mars 2022.

I veckans nummer av New England Journal of Medicine rapporterar Nicolas Pejovic och Susanna Myrnerts Höök resultaten från den hittills största randomiserade studien där användning av larynxmask jämförs med sedvanlig ansiktsmask för resuscitering av asfyktiska nyfödda barn.

Svårigheter att etablera egen andning vid födseln är en av de vanligaste dödsorsakerna bland nyfödda. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet utvärderat en metod för hjärt-lungräddning som inte tidigare använts av barnmorskor. Studien som publiceras i New England Journal of Medicine visar att larynxmask är ett säkert och lättanvänt alternativ till andra metoder som kan lämpa sig särskilt väl i låginkomstländer.

I en ny studie som publiceras i tidskriften JAMA har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset undersökt sambandet mellan ett positivt SARS-CoV-2-test under graviditeten och komplikationer hos mamma och barn. Närmare två av tre gravida som testades positivt saknade symtom på covid-19 och forskarna fann inte någon högre förekomst av förlossningskomplikationer eller ohälsa hos barnet vid födseln. Däremot var havandeskapsförgiftning vanligare hos infekterade kvinnor.

Även för tidigt födda barn bör utvärderas enligt Apgarskalan, ett verktyg som används för att mäta nyföddas hälsa omedelbart efter förlossningen. Den slutsatsen drar forskare vid Karolinska Institutet som i en stor observationsstudie undersökt värdet av Apgarpoäng för barn som föds för tidigt. Resultaten har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

Petter Brodin, forskare i immunologi vid Karolinska Institutet får 2020 års Göran Gustafssonpris i medicin. Priset delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin till yngre forskare som vardera tilldelas 5,1 miljoner kronor.

Gravida med typ 1-diabetes löper en högre risk att barnet föds för tidigt. Risken ökar när blodsockernivån stiger, men även kvinnor som håller en rekommenderad nivå löper risk att föda för tidigt. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet och Sahlgrenska Akademin som publiceras i Annals of Internal Medicine.

Överlevnaden bland barn som föds mycket för tidigt har blivit ännu bättre i Sverige, som har en neonatal intensivvård i världsklass. Det visar en studie ledd från Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA.

Även mycket för tidigt födda barn bär på ett skydd mot virus i form av antikroppar överförda från mamman. Det visar en analys av så kallade maternella antikroppar hos nyfödda barn, publicerad i tidskriften Nature Medicine av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten bör förändra vårt sätt att se på infektionskänslighet hos nyfödda, enligt forskarna.

När ett barn lämnar mammans mage startar en dramatisk förändring av barnets immunförsvar. Förändringen är en respons på de bakterier, virus och liknande som finns i barnets nya miljö, och sker likartat hos alla barn. Resultaten publiceras av forskare från Karolinska Institutet i en artikel i Cell. Användningen av ny teknik inom immuncellsanalys har gjort studien möjlig.

KI-forskaren, docent Tore Curstedt, var under våren 2016 nominerad till det europeiska patentverkets ”European Inventor Award 2016” som en av tre forskare i klassen ”Lifetime Achievement”. Det är prisets allra tyngsta kategori. Den 9 juni stod det klart att vinnaren blev en annan av de nominerade. Men oavsett vinst eller inte, har Tore Curstedt framgångsrikt ägnat sitt liv åt att arbeta med Curosurf. En behandling som har hjälpt miljontals för tidigt födda barn att få igång sina lungor.

En nyligen publicerad studie från Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet visar att bullerexponering under graviditeten ger risk för hörselskada hos barnet. I miljöer med hög bullerexponering ökar risken för hörselskada med 80 procent. Resultaten ger ett starkt stöd för att kvinnor inte bör utsättas för höga ljudnivåer under graviditeten.

Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har höga halter av manligt könshormon i blodet, något som vid en graviditet har antagits kunna påverka fostrets utveckling. Ett internationellt forskarlag lett från Karolinska Institutet har nu identifierat en hormonell mekanism som kan förklara varför barn till kvinnor med PCOS har en ökad risk att utveckla symtom av oro, depression och annan psykisk ohälsa i vuxen ålder. Resultaten som bygger på djurstudier publiceras i tidskriften PNAS.