Publicerad: 2015-04-23 09:00 | Uppdaterad: 2018-09-07 14:47

Flaskhalsanalys kan förbättra vård av fattiga mammor och nyfödda

I en studie som publiceras i tidskriften Bulletin of the World Health Organization presenterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet en ny modell för att identifiera ”flaskhalsar” när det gäller implementering av hälsoåtgärder för mammor och nyfödda på landsbygden i låginkomstländer, där dödligheten inom dessa grupper är som högst.

Studien bygger på information från hushåll, vårdcentraler och sjukhus i två landsbygdsområden i Tanzania i Östafrika. Forskarna undersökte fem hälsoåtgärder som kan bidra att reducera dödlighet bland mammor och nyfödda om de genomförs på rätt sätt: screening av syfilis och havandeskapsförgiftning, övervakning av förlossning med hjälp av partogram, aktiv handläggning av efterbördsskedet samt omvårdnad under de första två dygnen efter barnets födelse .

Genom att analysera implementeringskedjan kunde de sedan beräkna hur stor andel av mammor och nyfödda i de två områdena som fick del av dessa hälsoåtgärder och på vilket sätt. De kunde också få en bild av vilka brister som orsakade eventuella flaskhalsar.

– Vi visar att trots ökande användning av vården, även långt ute på landsbygden i Tanzania, så är det fortfarande en liten andel av alla mammor och nyfödda som nås av livsräddande hälsoåtgärder. Flaskhalsar kan orsakas av exempelvis brist på läkemedel eller bristande klinisk praxis och vår studie visar hur dessa flaskhalsar varierar avsevärt mellan närliggande områden, säger Ulrika Baker, doktorand och studiens förstaförfattare.

Användning av lokala data

En slutsats som forskarna drar av sitt arbete är att det krävs ytterligare insatser för att möjliggöra tillgänglighet och användning av lokala data för att förbättra hälso- och sjukvård även i fattiga områden i världen. Hur och vad man mäter när det gäller täckningsgrad av hälsoinsatser är avgörande för att prioritera insatserna på rätt sätt och därmed reducera dödlighet bland mammor och nyfödda.

– Flaskhalsanalys ger djupare insikter om varför saker inte funkar eller når fram, alltså mer information än att bara konstatera att en viss andel av befolkningen inte nås av hälsoinsatser. Därmed blir resultaten mer användbara för planering. Förvisso är det brist på mycket, men i många fall är det också en fråga om hur personalen jobbar, säger Stefan Swartling Peterson, professor och en av forskarna bakom studien.

– Vi behöver skifta vårt fokus från att öka tillgången till vård till att öka kvaliteten på vården i låginkomstländer. Med förbättrad kommunikation och utveckling är vårdens bristande kvalitet den största barriären för att förbättra hälsa och reducera dödlighet, säger Claudia Hanson, postdoc och studiens sistaförfattare.

Arbetet har finansierats med anslag från EU:s sjunde ramprogram genom projektet EQUIP, Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. Ulrika Baker, Stefan Peterson och Claudia Hanson är all tre verksamma vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Ulrika Baker är också forskar-ST-läkare vid Akalla akademiska vårdcentral.