Nyhetsarkiv

Även låga koncentrationer av luftföroreningar är förknippade med sämre hälsa, och tidigare forskning har hittat ett samband mellan luftföroreningar och demensrisk. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt detta samband. Studien, som publicerats i tidskriften Neurology, bidrar till ökad förståelse för de biologiska mekanismer som kan förklara varför luftföroreningar tycks öka risken för att utveckla demens.

Hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att artificiell intelligens verkar kunna spela en roll i att identifiera risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien, som publicerats i Cardiovascular Research, kan i framtiden leda till mer exakta diagnosmetoder.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa löper ökad risk att födas för tidigt, särskilt vid stressrelaterade tillstånd, och både mammans och pappans psykiska mående verkar ha betydelse. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Smarta telefoner och annan bärbar elektronik har på ett par decennier förändrat våra vanor och vårt samhälle – men inom medicinen har utvecklingen bara börjat. Vardagsprylar som övervakar vår hälsa öppnar för nya sätt att upptäcka, förebygga och behandla sjukdom – men väcker också frågor.

Självskadebeteende hos unga innebär lidande och ökar risken för självmord. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Region Stockholm studerat om en internetbehandling för att öka förmågan att reglera känslor kan minska självskadebeteende hos ungdomar. Studien, som publicerats i JAMA Network Open, tyder på att behandlingen har god effekt.

Depression och adhd har du kanske koll på – men gäller det också för p-faktorn, känsloreglering och symtomnätverk? Vi behöver fler begrepp för psykiska svårigheter, menar forskare.

Vaccination ger bra skydd mot svår covid-19 men är mindre effektivt mot själva infektionen. Forskare vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet har upptäckt att skyddet mot nya omikronvarianter är tätt kopplat till nivåer av luftvägsantikroppar, vilka inte påverkas av mRNA-vaccination. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases och The Lancet Microbe, kan förklara varför tillgängliga vacciner ger begränsat skydd mot infektion.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet visar lovande effekter på livskvalitet, samt minskad sjukvårdskonsumtion för patienter med förmaksflimmer, enligt en ny studie som publicerats i Journal of the American College of Cardiology. Enligt forskarna är det världens första studie där KBT utvärderades i en större klinisk prövning för patienter med förmaksflimmer.

Karolinska Universitetssjukhusets direktör Björn Zoëga och Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson har undertecknat ett avtal om att etablera ett nytt gemensamt centrum för avancerade cell-, gen-, och vävnadsterapier.

För elfte gången har internationella veckan arrangerats av det internationella arbetsterapiteamet tillsammans med partners. Det hela startade 2012 med Uganda genom Linnaeus-Palme programmet.

Hjärnfonden stödjer varje år kvalificerad forskning om hjärnan och övriga nervsystemet samt sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hela nervsystemet. Andrea Carmine Belin driver ett av de 44 forskningsprojekt på Karolinska Institutet som tilldelas årets forskningsbidrag från Hjärnfonden.

Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en vanlig hormonstörning hos kvinnor. Studier har visat att med hormonförändringen följer även variationer hos immunförsvarets B-celler. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet slå fast att det inte är B-cellerna som orsakar syndromet, men deras roll är fortfarande oklar. Studien publicerades i eLife.

Stort grattis Samer Yammine vid Insititutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), som kammade hem priset 'årets manliga entreprenörskapsutbildare' en utmärkelse som ingår i The Triple E Awards.

Solmaz Yazdani, enheten för integrativ epidemiologi, Institutet för miljömedicin (IMM)

På uppdrag från Folkhälsomyndigheten har forskare vid IMM tagit fram dokumentet ”Expert opinion on heated tobacco products” (HTP).

Vid sitt sammanträde den 22 juni fattade regeringen beslut om att stoppa Vetenskapsrådets finansiering inom budgetposten utvecklingsforskning, vilket i praktiken leder till att en stor del av planerad forskning inom området inte blir av. Forskare inom sektorn har protesterat offentligt och KI:s rektor Annika Östman Wernerson är kritisk.

Ida Bäckström förlorade plötsligt hörseln - först på högra örat och sedan på det vänstra. Nu hör hon med hjälp av cochleaimplantant. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En del barn föds med dövhet på endast ena örat. Vad ska man göra då? Frågan är svårare än vad man först kan tro.

Mikael Wiehes hörselskada påverkar både honom själv och omgivningen. Han uppträder numera helst ensam och restaurangbesök fungerar bara om ljudmiljön är den rätta. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En hörselnedsättning kan leda till ångest, nedstämdhet och depression. Gerhard Andersson har forskat på en behandling för dem som har svårt att acceptera hörselförlust.

Pernilla Videhult Pierre forskar om hur olika ämnen kan skada hörseln – eller ge ett skydd i akuta lägen. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En miljard unga riskerar hörselnedsättning i framtiden om de fortsätter att lyssna på allt för hög volym i sina hörlurar. För att utveckla behandlingar behöver forskarna lösa innerörats mysterier – väl dolda i hörselsnäckan, ett ärtstort organ inbäddat i ben några centimeter innanför ytterörat.

Sommarvärmen är här och med den frågor kring hur vi bör hantera höga temperaturer och vad vi bör göra för att må bra i värmen. Kardiolog Petter Ljungman, docent vid Institutet för miljömedicin och expertkoordinator på Centrum för hälsokriser, svarar på frågor om värme och hälsa.

Global katastrofmedicin - hälsobehov och insatser är en del av ett konsortium som led sav MSB. Dess uppgift är att titta på behoven för länder i Västra Balkan, tillsammans med Turkiet, för att de ska stärka sin förmåga att förhindra risker kopplade till jordbävningar och andra hälsohot.

Socialdepartementet stödjer pilotprojekt inom Genomic Medicine Sweden, GMS, med 12,5 miljoner kronor för nationellt jämlikt införande av helgenomsekvensering till barn med misstänkt sällsynt sjukdom. Helgenomsekvensering kan ha en avgörande roll för att ställa diagnos.

Ett internationellt team av forskare har utvecklat en ny metod för att leverera läkemedel direkt in i innerörat genom att utnyttja det naturliga vätskeflödet i hjärnan, enligt en studie publicerad i Science Translational Medicine. Genom att dessutom använda genterapi lyckades forskare från Karolinska Institutet och University of Rochester återställa hörseln hos döva möss.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen fortskrider.

Erik Melén har fått uppdraget som prefekt på Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset. Beslutet undertecknades av rektor Annika Östman Wernerson den 27 juni 2023. Erik tar över som prefekt efter Per Tornvall den 1 november 2023 och utnämningen gäller i fem år.

Rolf Zetterström-priset för bästa avhandling i pediatrik 2022 går till Stavroula Anastasopoulou som disputerade på Institutionen för kvinnors och barns hälsa i november förra året. Hennes forskning bidrar till förbättrad behandling och uteblivna seneffekter för barn och ungdomar som drabbats av akut lymfoblastisk leukemi.

Som avslutning för Sveriges ordförandeskap i EU håller regeringen en europeisk Life Science-konferens i Aula Medica på Karolinska Institutet den 26–27 juni. Precisionsmedicin är temat och KI har tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset bidragit i arbetet med framtagandet av programmet.

Institutionen för odontologi fortsätter att utveckla kliniska forskare genom fristående kurser på avancerad nivå som leder till antingen en masterexamen i odontologi eller en magisterexamen i oral hälsa eller i tandteknik.

Fem forskare vid Karolinska Institutet tilldelas 30 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att bygga upp ett så kallat excellencecentrum för vidare utveckling av cellbaserade cancerbehandlingar. Medlen delas ut under fem år, med potential för ytterligare fem års finansiering efter utvärdering.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en grupp nervceller i hjärnan hos möss som är involverade i att skapa negativa känslor och långvarig stress. Nervcellerna, som har kartlagts med en kombination av avancerade tekniker, har receptorer för östrogen vilket skulle kunna förklara varför kvinnor som grupp är mer stresskänsliga än män. Studien publiceras i Nature Neuroscience.

I en debattartikel i Sydsvenskan uppmanar LIME-forskaren Tanja Tomson tillsammans med nio andra skribenter regeringen att följa WHO:s tobakskonvention.

Federico Iovino och medarbetare i hans forskargrupp har tilldelats ett bidrag från ItsME Foundation för sin forskning om förebyggande av neuronala skador orsakade av bakterieinfektioner. ItsME Foundation, som grundades 2019 av Jur Deitmers och har sin bas i Nederländerna, har som mål att bekämpa hjärnhinneinflammation och encefalit.

En grupp forskare vid Yale School of Medicine i USA och Karolinska Institutet ville veta vad som händer med mosaikhuden vid skada. Förhöjer enkla sår eller operation risken för hudcancer genom att expandera muterade celler ännu mer som man tror? Det överraskande svaret är nej, enligt forskning publicerad i tidskriften Nature.

IMM-forskare kommenterar dagens TT-nyhet om PFAS i svensk fisk.

I början av juni var det examensdags för alla våra vårdvetenskapliga program. Det var en stor mängd studenter, som nu fick fira sin examen den 1 samt 2 juni.

Docent Peder Olofsson, institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet, får Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2023 på 15 miljoner kronor. Han får anslaget för sin forskning om stimulering av nervsystemet för behandling av åderförkalkning.

Den 17–18 juni deltog närmare hundra experter från 27 länder i ett hackathon för att försöka identifiera sjukdomar hos 14 patienter som saknat diagnos. "Fyra av dem har nu fått svar och flera tror vi är möjliga att lösa", säger professorn och överläkaren Ann Nordgren som var en av arrangörerna.

Den 19 juni 2023 publicerade Socialstyrelsen den officiella statistiken över självskador och självmordsförsök år 2022. NASP har sammanställt statistiken på riksnivå och för Stockholms län.

I en ny studie visar forskare vid Karolinska Institutet att rekombinanta hydrogeler av spindeltrådsprotein har flera attraktiva egenskaper. De kan kapsla in celler och bioaktiva molekyler genom inkubation vid 37°C. De är transparenta, varför man kan övervaka inkapslade celler, och det trådlika nätverket imiterar den extracellulära matrisen. De mekaniska egenskaperna hos dessa hydrogeler matchar de i olika sorters vävnader, och gelerna kan användas för att kontinuerligt frisätta läkemedel.

En akvarellmålning, anatomiska konstverk eller ett helt hus ägnat åt kroppen. När forskare vänder sig till konsten tar sig vetenskapen nya uttryck.

Den 15 juni 2023 publicerade Socialstyrelsen den officiella statistiken över antalet självmord år 2022. Den 19 juni 2023 kommer den officiella statistiken över självskador/självmordsförsök att publiceras. NASP har sammanställt statistiken på riksnivå och kommer senare att bearbeta den på läns- och kommunnivå.

SFO-V utlyser medel för delfinansiering av sabbaticalvistelser inom vårdvetenskap. I våras hade Susanne Guidetti, professor vid avdelningen för arbetsterapi och Eric Asaba, docent och lektor vid avdelningen för arbetsterapi, möjlighet att tack vare beviljade ansökningar utnyttja dessa medel för att tillbringa varsin sabbaticaltid i Uganda respektive USA.

En dag i mitten av maj besökte ett 30-tal studenter och tre lärare från School of Health Sciences, Western University i Ontario, Kanada de vårdvetenskapliga programmen på NVS.
Det är ett samarbete som startade i mindre skala 2018, hade ett pandemiuppehåll under några år, men är återigen igång sedan förra året.

I en rikstäckande svensk studie på över 85 000 patienter med biopsi-bekräftad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) observerade forskare från Karolinska Institutet och Örebro universitet (Sverige) att patienter med IBD löpte en ökad risk för stroke, särskilt ischemisk sådan, i jämförelse med den generella befolkningen. Resultaten publiceras i Neurology.

Många män över 60 år i norra Europa drabbas av den så kallade vikingasjukan som innebär att fingrar låser sig i ett böjt läge. Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har analyserat data från nästan 8000 drabbade individer och kartlagt genetiska riskfaktorer för sjukdomen. Fynden som publicerats Molecular Biology and Evolution visar att tre av de viktigaste genetiska riskfaktorerna är nedärvda från neandertalare.

Projektet PROMINENT, som lanserades officiellt idag, kommer att förbättra diagnos och behandling av neurodegenerativa sjukdomar och förbättra patienternas liv i hela Europa.

Den europeiska hälsokonferensen och utställningen HIMSS (Healthcare Information and Management Systems Society) 23 hölls den 7-9 juni 2023 i Lissabon.