Nyhetsarkiv

Forskare från Karolinska Institutet och University of Glasgow har utvecklat ett kliniskt test som exakt kan mäta biologiskt åldrande i både frisk och sjuk vävnad. Upptäckten gjordes när forskare studerade patienter med kronisk njursvikt som genomgått njurtransplantation och fann att patienternas biologiska åldrande saktade ned efter transplantationen. Studien publicerades i Journal of Internal Medicine.

En ny studie visar att fettsyran gammalinolensyra (GLA) i modersmjölk stimulerar en förändring i ämnesomsättningen som är nödvändig för att hjärtceller ska mogna hos nyfödda möss. Forskare vid Karolinska Institutet bidrog till studien som publicerades i Nature i maj 2023.

Även om det fortfarande måste utredas hur relevant detta är för utvecklingen av hjärtan hos människor, så finns GLA i bröstmjölk och receptorerna i cellkärnan som aktiveras av GLA är väl bevarade mellan möss och människor.

En ny studie publicerad i Nature visar att en teknik kallad spatial omik kan användas för att samtidigt kartlägga hur gener slås på och av samt hur de uttrycks på olika platser i våra vävnader och organ. Den förbättrade teknologin, som utvecklats av forskare vid Yale University och Karolinska Institutet, kan öka förståelsen för hur vävnader utvecklas men också hur vissa sjukdomar uppstår och hur de kan behandlas.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har utvecklat ett screeningtest för livmoderhalscancer som kan förutsäga cellförändringar flera år innan de är synliga under mikroskopet. Testet är också bättre på att identifiera höggradiga cellförändringar i gynekologiska cellprover än dagens metoder. Det visar en studie som publicerats i tidskriften Genome Medicine.

Tre forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, har fått anslag från Novo Nordisk Foundation för sin forskning 2022.

Epigenetiska klockor baserade på DNA-metyleringsdata är en typ av biomarkörer som är användbara för att skatta biologisk ålder i populationsbaserade kohorter. Användbarheten har dock begränsats av delvis otillförlitliga skattningar p.g.a. brus i data. I en ny studie presenterar vi en lösning genom att introducera en metod som reducerar bruset i de epigenetiska klockorna för förbättrad precision i longitudinella analyser och kliniska studier.

I en ny studie publicerad i Science har forskare vid Yale University, i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, utvecklat en teknik som ger mycket precis information om placeringen av aktiva och inaktiva gener i en specifik vävnad. Det kan ge viktig kunskap om hur olika vävnader utvecklas och hur epigenetisk reglering bidrar till sjukdomsuppkomst.

Ett internationellt forskarlag från bland annat Karolinska Institutet har hittat ett sätt att identifiera risk för bröst- och äggstockscancer genom att analysera cellprover från livmoderhalsen. Genom att mäta epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover från över tusen kvinnor hittade forskarna två unika signaturer för bröst- och äggstockscancer. Resultaten presenteras i två studier i tidskriften Nature Communications.

Histoner är små proteiner som binder till DNA och innehåller information som kan hjälpa till att slå av eller på enskilda gener. Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en teknik som gör det möjligt att undersöka hur olika typer av histoner binder till genomet i tiotusentals enskilda celler samtidigt. Tekniken har applicerats i mushjärna och kan användas för att studera epigenetik i enskilda celler i andra komplexa organ. Studien har publicerats i tidskriften Nature Biotechnology.

Hur påverkar regulatoriska genomelement - såsom enhancers och silencers - genuttryck, vilka är de inblandade komponenterna, och kan vi modulera dem för framtida behandlingar? Genom att undersöka dessa grundläggande frågor i inflammatoriska makrofager har BioNut-forskare hittat några oväntade svar. Studien publiceras idag i Molecular Cell.

Människor åldras på olika sätt. Biologisk ålder är ett mått som forskare använder för att försöka förutsäga hälsorisker. Flera markörer kan kombineras för att öka måttets relevans. Särskilt viktiga markörer är skörhet och den epigenetiska klockan, enligt en studie som forskare på Karolinska Institutet publicerat i eLife.

När Humant immunbristvirus typ 1 (HIV-1) infekterat en cell, blir viruset ofta osynligt för såväl immunsystemet som läkemedel. Nu visar forskning från Karolinska Institutet att det integrerade viruset imiterar en specifik kromatinstruktur som möjliggör att virussekvensen är tillgänglig men att nya virus inte produceras.

Av de 29 forskare som i år utses till Wallenberg Academy Fellow kommer 6 att vara verksamma vid Karolinska Institutet. Det femåriga anslaget delas ut av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och ger unga, lovande forskningsledare långsiktig forskningsfinansiering i Sverige.

Trots att en persons DNA ser likadant ut hela livet kan våra gener ändå börja uttrycka sig annorlunda och göra att vi insjuknar i sjukdomar som vi har anlag för. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång multipel skleros (MS) genom så kallad epigenetisk reglering. De fann även en skyddande genvariant som minskar risken för MS. Studien publiceras i Nature Communications.

Barn med astma har epigenetiska DNA-förändringar i vissa celler i immunförsvaret. Det visar en omfattande internationell studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Upptäckten, som presenteras i The Lancet Respiratory Medicine, kan på sikt leda till förbättrad diagnostik och behandling.