Nyhetsarkiv

De senaste åren har behandlingslandskapet för solida tumörer genomgått en märkbar förändring. Med de nya cancerbehandlingarna ser framtiden ljusare ut för många unga cancerpatienter, då blir fertilitetsfrågor och framtida familjebildning en viktig aspekt. Sex specialister inom onkologi och fertilitet vid institutionen för onkologi-patologi krokar arm för att sammanställa kunskap och rekommendationer i denna viktiga fråga.

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka immunceller som bidrar till sjukdomsförlopp och möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot mängder av sjukdomar, spår forskarna.

Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo presenterar en ny form av immunterapi som angriper cancerceller med en specifik mutation. En studie publicerad i tidskriften Nature Cancer visar lovande effekt på patientceller i möss och ger hopp för patienter med den svårbehandlade cancerformen akut myeloisk leukemi (AML).

Maria Karvouni från Centrum för hematologi och regenerativ medicin (HERM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling "Cellular and personalized therapies in Multiple Myeloma with special emphasis on retargeted NK cells" den 16 juni 2023. Huvudhandledare är Evren Alici (MedH).

I huden finns särskilda mördarceller med långvarigt minne som skyddar mot inkräktare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet identifierat hur dessa celler bildas och kunnat visa att personer med bättre överlevnad vid melanom har höga nivåer av minnesmördarceller i cancervävnad. Studien har publicerats i tidskriften Immunity.

Immunterapi är idag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna könsskillnad. Studien, som publicerats i Cancer Research, visar att hos kvinnor med pankreascancer finns en immuncell som motarbetar kroppens immunförsvar. Resultaten kan öppna för mer könsanpassad behandling av svår cancer.

Immunterapi har visat sig avsevärt förbättra överlevnaden vid vissa typer av cancer. Men hos vissa patienter kan denna behandling leda till en överaktivering av immunförsvaret, vilket kan vara livsfarligt. I en nyligen genomförd litteraturgranskning, har forskare vid Karolinska Institutet kunnat identifiera potentiella terapier, som kan göra det möjligt att fortsätta med immunterapi, trots svåra biverkningar.

En viss typ av immunterapi där kroppens T-celler programmeras för att angripa cancerceller, så kallad CAR-T-cellsbehandling, är effektiv hos möss med äggstockscancer. Det visar en studie publicerad i The Journal for ImmunoTherapy of Cancer av forskare från Karolinska Institutet som hoppas att fynden banar väg för en klinisk prövning för att se hur effektiv behandlingen är för kvinnor med sjukdomen.

Membranbubblor i nanostorlek, så kallade extracellulära vesiklar, aktiverar immunförsvaret hos möss och verkar kunna göra deras tumörer känsliga för cancerbehandling av typen checkpointhämmare. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie i Cancer Immunology Research.

Forskare vid Karolinska Institutet publicerar nya rön i tidskriften Cancer Discovery som visar hur aktiveringen av proteinet p53 ökar immunsystemets förmåga att bekämpa tumörer. Resultaten kan få betydelse för utvecklingen av nya kombinationsbehandlingar som ger fler cancerpatienter tillgång till immunterapi.

Ett internationellt konsortium som inkluderar forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ”dubbel antikropp” som riktar sig mot två olika delar av sars-cov-2-viruset. Därigenom hindrar antikroppen viruset från att mutera på ett sådant sätt att det utvecklar resistens mot terapin. En studie som publicerats i tidskriften Nature visar att antikroppen effektivt neutraliserar sars-cov-2 och dess varianter och skyddar mot covid-19 i möss.

Blodet utgör den främsta källan för studier av immunförsvaret trots att de flesta sjukdomar bekämpas av immunceller i kroppens vävnader. En ny studie från Karolinska Institutet och University of Pennsylvania identifierar vilka immunceller som patrullerar vävnader och cirkulerar tillbaka till blodet i människor. Studien som publiceras i Cell visar på att inte alla T-celler patrullerar vävnader – en del återfinns främst i blodet och utgör där en unik del av vårt immunförsvar.

Immunterapi mot cancer har gjort stora framsteg och för många patienter finns nu möjlighet till framgångsrika behandlingar som inte fanns för tio år sedan. Det finns dock vissa typer av cancer där befintlig immunterapi inte har fungerat. I en studie från Karolinska Institutet har en ny typ av immunterapi utvecklats som ger hopp om fler framtida behandlingsalternativ mot cancer. Studien har publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

En ny typ av immunterapi av den elakartade hudcancern malignt melanom visar lovande resultat. Tre mycket svårt sjuka patienter är idag långtidsöverlevare. Studien som publiceras i OncoImmunology är resultatet av ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Karolinska Institutet beviljas medel av Vinnova för att starta ett nytt kompetenscentrum. Fokus vid centret blir att utveckla nästa generations immunterapi baserad på NK-celler för behandling av cancer.

Forskare vid Karolinska Institutet har testat en immunterapi baserad på så kallade NK-celler på patienter med svår behandlingsresistent leukemi. Studien som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research visar att den nya terapin är effektiv mot flera olika former av leukemi.