Nyhetsarkiv

Podcasten Riskzonen, med KI-profilerna Mattias Öberg och Emma Frans, är tillbaka med en ny säsong med åtta rykande färska avsnitt! Fyra avsnitt släpptes i maj och juni, och efter ett kort sommaruppehåll kommer nu fler avsnitt, med start den 28 augusti. Den här gången kommer samtliga avsnitt att på ett eller annat sätt handla om hälsokriser, i alla former, från hjälpinsatser i krig till antibiotikaresistens. Den nya säsongen görs i samarbete med Centrum för hälsokriser.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en molekylär metod som på bara några minuter kan ta reda på om bakterier svarar på antibiotikabehandling eller ej. Fynden presenteras i tidskriften Nature Microbiology och målet är nu att utveckla ett enkelt test som kan användas inom sjukvården.

Vårdgivare vill att patienten ska känna sig omhändertagen. Det är en av förklaringarna till att behandlingar som inte gör någon nytta ändå ges i stor utsträckning, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Antibiotikarester i avloppsvatten och vattenreningsanläggningar i regionerna runt Kina och Indien riskerar att bidra till antibiotikaresistens, och dricksvattnet kan utgöra ett hot mot människors hälsa. Det visar en omfattande analys från Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Planetary Health. Forskarna har även undersökt det relativa bidraget av olika källor till antibiotikakontaminering i vattendrag, som sjukhus, kommunal verksamhet, boskap och läkemedelstillverkning.

Patienter som har kvarliggande urinvägskatetrar har ökad risk att drabbas av svårbehandlade bakterieinfektioner i urinvägarna. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att den syntetiska peptiden CD4-PP har en god bakteriedödande förmåga mot just urinvägsbakterier, även de som är resistenta mot antibiotika. Studien, som publicerats i tidskriften Cellular and Molecular Life Sciences, öppnar upp för nya möjliga behandlingsmetoder.

Antibiotikaresistens kallas ibland för den tysta pandemin – en smitta som breder ut sig utan att vi egentligen har koll på omfattningen eller allvaret. Men forskning pågår för att hitta nya sätt att bekämpa bakterier. Och precis som med covid-19 kan alla bidra till att dämpa spridningen – och rädda liv.

Sverige är ett av få länder som tagit bort tandvårdsrekommendationen att ge antibiotika i förebyggande syfte till personer med ökad risk för infektion i hjärtklaffarna, så kallad infektiös endokardit. Efter att rekommendationen togs bort 2012 har det inte skett någon ökning av infektionssjukdomen, visar en registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Clinical Infectious Diseases.

Forskare vid Karolinska Institutet, Umeå universitet, och Bonns universitet har identifierat en ny grupp molekyler som har antibakteriell effekt mot många antibiotikaresistenta bakterier. Eftersom molekylernas egenskaper lätt kan förändras kemiskt är förhoppningen att kunna utveckla nya, effektiva antibiotika med få biverkningar. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och KTH har tillsammans utvecklat en ny typ av gel som i laboratoriestudier visat sig ha god effekt mot multiresistenta bakterier. Gelen är helt antibiotikafri och kan komma att användas som ett alternativ till dagens sårförband, enligt forskarna. Resultatet har publicerats i tidskriften Journal of the American Chemical Society.

MRSA-infektioner i huden behandlas ofta genom injektion av antibiotika i blodet, vilket kan ge betydande biverkningar och främja utvecklingen av resistenta bakteriestammar. För att lösa dessa problem utvecklar forskare vid Karolinska Institutet ett plåster med mikronålar som tillför antibiotika direkt i det drabbade hudområdet. Nya resultat som har publicerats i Advanced Materials Technologies visar att mikronålsplåstret effektivt minskar mängden MRSA-bakterier i huden.

Hallå där Johanna Simin, doktorand inom klinisk epidemiologi med fokus på receptförskrivna läkemedel som kommer att försvara sin avhandling med titeln "The role of oestrogens and antibiotics on the development of cancer" den 1 juni 2021. Kan du berätta lite mer?

Antibiotikakonsumtion, särskilt bredspektrum-antibiotika, kan vara associerat med en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och dess undergrupper ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Harvard Medical School som publicerats i tidskriften The Lancet Gastroenterology & Hepatology. Associationen mellan antibiotika och IBD kvarstod när forskare jämförde IBD-patienter och deras syskon.