Nikotin i ny skepnad – forskningen om vejp och vitt snus

Stela blodkärl efter vejpning

En som tidigt undersökte hälsoeffekter av de nya tobaksprodukterna är Magnus Lundbäck, som forskar om hjärtmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Hans forskarkarriär inleddes med studier om hur blodkärl påverkas av dieselavgaser. Med samma metoder har han studerat cigaretter, både vanliga och vejps.

Hans första studie om e-cigaretter publicerades 2016. I den ingick 16 sällanvejpande personer som fick puffa tio gånger på en e-cigarett under loppet av tio minuter. Sedan gjordes olika kontroller under ett dygn. Alla värden jämfördes med studiedeltagarnas egna under ett dygn då de inte hade vejpat.

En timme efter puffandet hittades ämnen i blodet som talar för kärlskador. Efter ett dygn hade dock nivåerna gått tillbaka till normala.

I senare studier har forskarna kunna visa fler akuta effekter från e-cigaretter. Kort efter puffande är luftvägar trängre, blodkärlen stelare och proppbildande egenskaper i blodet ökar.

– Forskning om vanliga cigaretter visar samma mönster – en tillfällig användning ger akuta skador som går tillbaka. Men om man röker vanliga cigaretter under många år, då får man en kronisk ökning av bland annat kärlstelhet, vilket ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Vad som händer vid vejpning under många år är inte undersökt, säger Magnus Lundbäck.

Men vid bruk av nikotinfria e-cigaretter uppstår inte här effekterna på kärlsystemet.

–  Slutsatsen är att det är nikotinet i sig som ger skadorna, säger Magnus Lundbäck.

Vanlig cigarettrök innehåller tusentals ämnen, som till exempel tjära, arsenik och cyanidväte. I den giftiga mixen har det varit svårt att skilja ut effekten av specifikt nikotin. Så trots att det har varit välkänt sedan decennier att vanliga cigaretter är mycket skadliga för kärlhälsan har det varit svårt att reda ut vad som orsakas av röken respektive nikotinet. I den kunskapsluckan har tobaksbolagen fört fram att rökfria cigaretter, det vill säga e-cigaretter, är mindre skadliga. Och därmed ett bra alternativ för den som vill sluta med vanliga cigaretter.

Hjälpmedel eller inkörsport 

Den här frågan är central i diskussionen kring nya tobaksprodukter. Är vejpande ett bra hjälpmedel för den som vill sluta röka vanliga cigaretter? Eller är det en inkörsport för unga personer som tidigare inte använt tobaksprodukter? Eller är de både och? Hur ska man i så fall vikta vinster mot skador?

Nyligen publicerades den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine en studie som omfattade nära 1 250 rökare som ville sluta. De lottades mellan två grupper där den ena fick vanlig behandling för rökavvänjning plus gratis, valfria nikotinläkemedel och den andra vanlig rökavvänjning plus gratis e-cigaretter.

Samtliga hade satt ett stoppdatum för sin rökning. Och när de följdes upp efter ett halvår hade 29 procent av vejparna lyckats sluta vid detta datum och därefter hålla sig rökfria, bekräftat med urinprover. I kontrollgrup-pen gick det trögare. Där hade endast 16 procent slutat på sitt planerade stoppdatum.

Men vejparna höll hårdare i sin nikotinvana. Vid samma halvårsuppföljning hade 20 procent av dem som fick vejpa slutat helt med nikotin. I kontrollgruppen var motsvarande siffra 34 procent. Dessutom hade de som fick vejpa mer lungbesvär, som till exempel hosta.

Betyder det att e-cigaretter är bra, eftersom de kan hjälpa folk att sluta röka? Eller är de dåliga, eftersom fler verkar stanna i ett nikotinberoende?

Magnus Lundbäck betonar att det inte går att säga, eftersom det ena alternativet inte är långsiktigt utforskat – det saknas studier om vad e-cigaretter gör med hälsan efter decennier av bruk.

– Industrin vill inget hellre än att sådana som jag säger att e-cigaretter är mindre skadliga än vanliga cigaretter. Men varför ska man jämföra med något som är så oerhört skadligt för hälsan som just cigaretter? I så fall borde vi lyfta fram att vanliga cigaretter är mindre farliga än crack, men det gör vi inte. Det enda rimliga är att jämföra e-cigaretter med vanlig ren luft, att jämföra användande med icke användande, säger han.

De oberoende nikotinforskarna är påpassade av tobaksindustrin, berättar Magnus Lundbäck. Efter publiceringen av studien från 2016 hörde industrisponsrade forskare av sig till tidskriften med invändningar mot hur resultaten hade tolkats – alltså mot beskrivningen av e-cigaretter som skadliga.

– Det tycker jag är helt i sin ordning. Alla har rätt att kommentera forskning. Vi bemötte deras invändningar i ett svar som vi skickade till tidskriften. I en passage hade vi skrivit att våra kritiker hade intressekonflikter eftersom de var sponsrade av e-cigarettindustrin, säger Magnus Lundbäck.

Kort därefter dök det upp ett stämningshot i brevlådan. Avsändaren var de industrifinansierade forskarna. Tidskriften hade fått samma meddelande. Allt detta skedde i korrespondens innan publiceringen. Resultatet blev att tidskriften backade och stycket som belyste intressekonflikterna ströks. Resten publicerades.

– Vi har fler exempel på hur påpassade vi är. Till exempel fanns representanter för nikotinlobbyn på plats och filmade en hel disputation häromåret. Sedan gjorde de en minst sagt märklig sammanställning och publicerade i egen kanal, berättar Magnus Lundbäck.

Rosaria Galanti, professor vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, listar några statistikkällor som brukar användas i sammanhanget. Det är framför allt Folkhälsomyndighetens Hälsa på lika villkor, CAN:s nationella skolundersökning och Stockholm stads Stockholms-enkäten.

Snusning har ökat kraftigt bland flickor

En navigering bland siffrorna ger bland annat detta: snusning bland flickor ökade kraftigt när det vita snuset gjorde entré. I början av 2010-talet hade 6 procent av tjejerna i gymnasiets andra årskurs snusat under de senaste 30 dagarna. 2023 är motsvarande siffra 22 procent. För killarna är siffran också ökande, men inte lika brant. I de här siffrorna ingår både brunt och vitt snus.

På senare år har hälsoenkäterna börjat fråga om specifikt vitt snus. Först ut var CAN, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, som frågat om vitt snus sedan 2021. I den senaste rapporten, som kom 2023, svarar 22 procent av flickorna och 27 procent av pojkarna i gymnasiets andra årskurs att de använt vitt snus de senaste 30 dagarna.

Samtidigt sjunker siffrorna för rökning ganska stadigt. I jämnt sluttande grafer dalar mäns rökning sedan 1970-talet och kvinnors sedan 1990-talet, berättar Rosaria Galanti.

– Den här jämna nedgången i rökning har pågått länge och kan inte tillskrivas den stora förändring i snusande som har skett de senaste åren, säger hon.

Den befintliga statistiken ger alltså inget stöd för påståendet att vitt snus skulle vara en produkt som folk går över till när de slutar röka. Men vad döljer sig egentligen bakom graferna? Alla dessa ungdomar som har använt vitt snus de senaste 30 dagarna – hur ofta har de snusat? I vilka styrkor? Hur mycket nikotin har de fått i sig? Börjar de använda fler tobaksprodukter? Det hoppas Rosaria Galanti få undersöka i en studie som fortfarande är i planeringsfasen. Hennes förhoppning är att få följa ett antal ungdomar över tid, med frågor om hur deras tobaks- och nikotinbruk utvecklas och förändras.

Hon har redan gjort en sådan studie, då drygt 3 000 elvaåringar följdes med årliga kontroller fram tills de var 18 år gamla. När den studien gjordes (start 1998 ) fanns inte de nya tobaksprodukterna. Men följande visades om vanliga cigaretter och brunt snus: den genomsnittliga åldern för killars rökdebut var lägre än tjejernas, men tjejerna blev snabbare beroende. Många som började med cigaretter lade senare till snus, liksom många som började med snus också blev rökare. Hur motsvarande mönster ser ut för dagens ungdomar, som möter också de nya produkterna, är okänt.

– Det finns bara ett sätt att ta reda på det och det är att följa en grupp ungdomar över tid, säger Rosaria Galanti.

Kompisar och pris spelar stor roll

Äldre kunskap beskriver vilka faktorer som spelar roll för att någon ska börja röka eller snusa. En tydlig riskfaktor är att ha föräldrar eller (framför allt) kompisar som använder tobak. Det normaliserar bruket. En annan riskfaktor är psykisk ohälsa.

– Nikotin har en känsloreglerande effekt och kan lugna oro och ångest. Vi ser också att personer med vissa diagnoser, där adhd är ett exempel, använder nikotin i större utsträckning än andra, säger Rosaria Galanti.

Dessutom spelar makrosystemet, det vill säga samhällets policy, lagar och regler, roll. Den allra största för-hindrandefaktorn kring tobaksbruk är ett högt pris.

– Det är belagt med mycket starkt vetenskapligt stöd. Högre pris förhindrar rökning i alla grupper, men framför allt hos unga personer, säger Rosaria Galanti.

Det finns många frågetecken kring de nya tobaks- och nikotinprodukterna, särskilt kring det vita snuset. Men det är känt att bruket är utbrett bland unga kvinnor. Det här innebär en ökning av graviditeter där mamman snusar.

Svenska gravida kvinnor tillfrågas om sina tobaksvanor inom mödrahälsovården. Under 2016 uppgav 4,7 procent av de blivande mammorna att de snusade. 2022 var motsvarande siffra 7 procent.