Tidigare KIPRIME-pristagaren Brian Hodges: ”Medkänsla avgörande i medicinsk utbildning”
I oktober, i samband med professorsinstallationen, besökte professor Brian Hodges, mottagare av KIPRIME 2016, Karolinska Institutet. Priset som delas ut för forskning i medicinsk pedagogik, har haft en avgörande betydelse för honom. Nu var han i Sverige för att inleda 2025 års KIPRIME Fellows – ett initiativ som syftar till att odla nästa generation pristagare.
Professor Brian Hodges vid University of Toronto, Kanada, tilldelades Karolinska Insitutet Prize for Research in Medical Education (KIPRIME) år 2016, han fick det för sin forskning om kommunikationsförmåga och medkänsla i medicinsk utbildning.
I oktober gjorde han ett av sina många besök på Karolinska Institutet, bland annat för att tala på utbildningskongressen – och för att inleda arbetet med nästa års KIPRIME Fellows – som ska odla nästa generation KIPRIME-pristagare.
Fostrar framtida pristagare
Brian Hodges leder det här initiativet tillsammans med professor Lorelei Lingard, också hon KIPRIME-mottagare (2018), priset delas ut vartannat år.
Precis som inom många andra forskningsfält är det några få forskningscentrum i världen som är överrepresenterade bland KIPRIME-mottagarna, något som initiativet KIPRIME Fellows vill ändra på.
– Målet med KIPRIME Fellows är att expandera forskningsfältet och föra samman kollegor från olika världsdelar i ett två veckor långt program vartannat år. Programmet har flera briljanta deltagare som säkerligen kommer att vinna priset i framtiden, och de kommer från hela världen, säger Brian Hodges.
Det här är ett viktigt initiativ, poängterar KI:s rektor Annika Östman Wernerson.
– Våra KIPRIME-prismottagare spelar en oerhört viktig roll för att driva utvecklingen framåt när det gäller medcinskpedagogisk forskning. Det handlar om att möta patienter, och att få en grund att stå på för att kunna göra det på ett inkännande och hållbart sätt. Det måste utbildningen ge våra studenter, säger hon.
I sin egen pedagogiska forskning undersöker Annika Östman Wernerson och hennes forskargrupp hur känslomässigt påfrestande situationer påverkar läkar- och lärarstudenters lärande under verksamhetsförlagd utbildning. De forskar också om handledarnas möjligheter att bidra till studenternas lärande i dessa situationer.
– Vi vill förbättra studenternas utbildning med fokus på professionell utveckling för att de ska ha bättre förutsättningar att möta utmaningar i sin kommande yrkeskarriär, säger Annika Östman Wernerson.
Medicinsk pedagogik är centralt
Att tilldelas KIPRIME har haft en avgörande betydelse för Brian Hodges karriär, enligt honom själv. Han har en diger meritförteckning som professor vid Temerty Faculty of Medicine vid Toronto Universitet, och Executive-Vice President, Education och Chief Medical Officer vid University Health Network i Toronto.
Han är också ordförande för Royal College of Physicians and Surgeons of Canada. Samt praktiserande psykiater, lärare och medlem i KIPRIME:s priskommitté.
– Det är ett viktigt och prestigefullt internationellt pris. Erkännandet från Karolinska Institutet har öppnat många dörrar för mig. Jag har bjudits in att leda flera initiativ, som KIPRIME Fellows. Uppmärksamheten har också gett mig en plattform för att lyfta betydelsen av forskningsområdet medicinsk pedagogik, säger Brian Hodges.
Medicinsk pedagogik är centralt eftersom det är utbildning som översätter forskningsupptäckter till praktik, enligt honom.
– Historiskt har det funnits en avsevärd fördröjning, upp till 15 år, innan stora forskningsgenombrott har implementerats i hälso- och sjukvården. Utbildning är nyckeln för att säkerställa att kunskap tillämpas praktiskt. Utan ett starkt utbildningsramverk kommer även den bästa vetenskapliga forskningen att förbli oanvänd, säger han.
Mänsklig kontakt central för läkning
Brian Hodges tilldelades KIPRIME för sin forskning om kommunikationsförmåga och medkänsla i medicinsk utbildning. Till en början fokuserade han på att integrera dessa aspekter i examineringen av medicinstudenter i Kanada.
– Medkänsla är avgörande i medicinsk utbildning och har direkt påverkan på vård och vårdresultat. Utan medkänsla blir hälso- och sjukvården enbart teknisk, vi tappar den mänskliga kontakten som är central för läkning. Mitt mål är att säkerställa att framtida läkare inte enbart är tekniskt kompetenta, utan också medkännande kommunikatörer som förstår patienternas känslomässiga behov, säger han.
Med åren har Brian Hodges forskningsfokus vidgats till att undersöka effekterna av teknologi i hälso- och sjukvården, särskilt hur kommunikationen läkare emellan och mellan läkare och patienter påverkas. Bland annat undersöker han hur AI och virtuella möten kan användas med medkänsla.
– Rätt använd erbjuder tekniken ökad möjlighet till kommunikation och medkänsla. Samtidigt är jag djupt oroad att ökningen av utbrändhet och förlusten av kollegialitet och kontakt mellan läkare och patienter är ett direkt resultat av för mycket och olämplig användning av teknologi, särskilt under pandemin, säger Brian Hodges.
Text: Karin Tideström