Nyhetsarkiv

Fyra forskningsprojekt ledda från Karolinska Institutet tilldelas 2022 års projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt handlar det om drygt 135 miljoner kronor i anslag till KI-forskning inom områdena immunologi, neurovetenskap och stamcellsbiologi.

En ny behandling prövas för att hjälpa barn som föds med en svår variant av benskörhet, osteogenesis imperfecta. Det är den första kliniska studien i världen där benbildande stamceller ges redan innan födseln för att öka barnets möjligheter till att bygga ett fungerande skelett. Karolinska Institutet sponsrar studien som i Sverige utförs på Karolinska Universitetssjukhuset.

Ryggmärgsskada leder ofta till bestående funktionsnedsättning. I en ny studie som publiceras i tidskriften Science visar forskare från Karolinska Institutet att det går att stimulera stamceller i ryggmärgen hos möss så att de bildar stora mängder nya oligodendrocyter, en celltyp som är viktig för nervfibrernas förmåga att leda signaler och därmed bidrar till att reparera skadan.

Forskare vid KTH, Karolinska Institutet och Harvard University har utvecklat en ny teknik som kan härma hur människokroppens olika organ tar upp läkemedel. Syftet är att minimera mängden djurförsök samt snabba upp processen med att ta fram nya läkemedel. Resultatet presenteras i två vetenskapliga artiklar publicerade i Nature Biomedical Engineering.

Forskare har tagit fram en ny variant av genredigeringsverktyget CRISPR-Cas9 som har potentialen att öka precisionen vid genterapi i mänskliga celler. Den nya varianten minskade oavsiktliga förändringar i DNA jämfört med standardtekniken, vilket tyder på att den kan spela en roll i genterapier som kräver hög precision. Studien av forskare från Karolinska Institutets Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine i Hongkong publiceras i tidskriften PNAS.