Tidskriften Medicinsk Vetenskap

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ger inte bara bra arbetsmiljö utan också hög produktivitet. Det menar professor Irene Jensen. Nu vill hon utveckla Sam, robot som ska vara ett stöd för chefer i ledarskapsfrågor.

Uppemot 80 procent beräknas få ländryggssmärta någon gång i livet. I de allra flesta fall hittar man ingen strukturell förklaring. Ett viktigt budskap är dock att ryggont ytterst sällan beror på någon allvarlig sjukdom och att det inte är farligt att röra på sig.

Hög IQ i unga år ökar sannolikheten för ett långt, friskt liv. Men det handlar inte bara om vad man fått med sig i sina gener. Våra kognitiva förmågor är inte statiska – tidig skolstart, lång utbildning och fysisk aktivitet tränar hjärnan bäst.

Vi har fortsatt att röra på oss även under pandemin. Det är bra, för det är svårt att hitta något som främjar hälsa så mycket som fysisk aktivitet. I dag vet vi mer om varför.

Även superföräldrar behöver stöd. Men vilka råd går att ge på vetenskaplig grund? Läs om forskningen som kan vara till hjälp när föräldraskapet känns kämpigt.

I sin nya roll som professor i global systemomställning för hälsa tänker Stefan Swartling Peterson ta chansen att driva sin mission för hållbar hälsa. För det är ont om tid.

De nya mRNA-vaccinen är supersmarta uppfinningar, men det är gamla vaccin också. Flera olika vaccintyper kommer bli viktiga i kampen mot covid-19, tror forskarna.

Judith Bruchfeld såg tidigt behovet av att samla olika experter för att utreda långtidssjuka efter covid-19. ”Det finns mycket vi inte förstår ännu”.

Högt blodtryck, hypertoni, är den vanligaste behandlingsbara riskfaktorn för hjärtsjukdom. Ändå har var fjärde person i åldrarna 53 till 78 år högt blodtryck utan att ens känna till det.

Sherlock Holmes var en idol när hon var barn och mamman föreslog tidigt forskaryrket. Ändå var det ingen spikrak väg till vetenskapen för Marie Carlén. I dag leder hon avancerade studier på den del av hjärnan som formar oss som individer.

Genom våra matvanor kan vi påverka både hur vi själva och planeten mår. Mer växtbaserat och mindre kött vore bra för hälsa, miljö och resurser, menar de flesta forskare. Men kan vi lära oss att tycka om vad som helst?

Vid en rad sjukdomar är kroppen sin egen fiende – det egna immunsystemet går till attack mot egen vävnad. Men varför gör kroppen så? Och vad har dessa sjukdomar gemensamt? Medicinsk Vetenskap har pratat med forskarna som söker svaren.