Publicerad: 2024-10-14 12:50 | Uppdaterad: 2024-10-14 17:53

Obehandlad adhd en kostsam historia

Illustration: Emma Hanquist

Adhd kan vara livslångt och ha kraftigt negativ påverkan på livet. Men mognad spelar roll i sammanhanget. Ungefär hälften av de som får diagnosen som barn har påtagliga adhd-symtom också i vuxen ålder.

Henrik Larsson. Foto: Gunnar Ask

– Det här är ett svårt budskap att få fram inom ett område som är så tyngt av övertygat tyckande. Adhd ska inte förminskas till omognad som växer bort, men det är heller inget som är bestående hos alla individer. I vår forskning ser vi att adhd kan ge livslånga, allvarliga konsekvenser, säger Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet och anknuten forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatisk, Karolinska Institutet.

De studier han pratar om visar att personer med adhd som grupp har en betydande samsjuklighet. Förekomst av autism är så vanligt att begreppet AuDHD, samtidigt förekomst av adhd och autism, börjar etableras. Andra vanliga psykiatriska diagnoser är depression och ångest, men även somatisk samsjuklighet är vanligt. Till exempel är vissa autoimmuna sjukdomar samt fetma och typ 2-diabetes vanligare hos personer med adhd.

Skolprestationen kan också påverkas av adhd vilket senare reflekteras i möjligheterna på arbetsmarknaden. Men personer med adhd kan ha det tufft i yrkeslivet oavsett utbildningsnivå – arbetslöshet och svårighet att behålla en anställning är vanligare hos både hög- och lågutbildade personer med adhd än hos personer med motsvarande utbildningsnivå utan diagnos. Det påverkar inkomstnivåerna.

Även risken att bli dömd för ett brott är högre hos personer med adhd än i övriga befolkningen. Det gäller också risken att fastna i beroenden av tobak, alkohol, droger eller spel.

Adhd kostar – i lidande och pengar

Sammantaget visar detta att adhd kan skapa ett stort personligt lidande – och vara fruktansvärt dyrt för samhället. Rader av studier bekräftar detta. Enligt dansk forskning är genomsnittlig kostnad för en person med adhd är cirka 16 000 euro per år. Då inkluderas sjukvård och sysselsättningsförluster. Om även socialbidrag räknas in stiger siffran till årliga 23 000 euro per individ.

Många av de här riskerna sjunker vid behandling där läkemedel är en viktig del vid allvarlig adhd. Men mediciner ska kombineras med andra insatser, enligt de nationella riktlinjer som uppdaterades i mars 2024. Så kallad psykoedukation, det vill säga utbildning om den egna eller en närståendes funktionsnedsättning, lyfts fram. Andra inslag kan vara olika psykologiska insatser, som kan hjälpa personer med adhd med till exempel planering eller känslohantering. Det finns också olika hjälpmedel att ta till för att förbättra till exempel tidsuppfattning och vardagsstruktur.

Tatja Hirvikoski. Foto: Martin Hammar

Tatja Hirvikoski, forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, undersöker olika stöd till vuxna med adhd. Hon är en av dem som har tagit fram sajten Föräldrar med adhd, som ligger på patientföreningen Attentions hemsida. Där varvas intervjuer med forskare med berättelser från personer med adhd, uppbyggt kring tre större teman: ilskereglering, vardagskaos och acceptans.

– Informationen på sidan är evidensbaserad. Vi vet från samtal med föräldrar och även från forskning att dessa ämnen är efterfrågade av målgruppen. Vi vet också att det har betydelse att få lyssna på andra som man delar erfarenheter med. Det ökar tron på den egna förmågan och minskar stigma, säger Tatja Hirvikoski.

Hon tycker att arbetslivet är det samhällsområde som är minst inkluderande för personer med adhd.

– Det är ett enormt resursslöseri. Det finns väldigt många personer med adhd som har otroligt mycket att ge. Här finns energi och kraft och kreativitet och brainpower men sämre förmåga att hantera tid och planera. Men det är saker som går att komma runt. Vi behöver arbetsgivare som vill och vågar förstå det. Allt annat är samhällsekonomiskt dumt och leder till lidande för personer med adhd, säger Tatja Hirvikoski.