Sociala medier kan påverka barns koncentration
Barn som ägnar mycket tid åt sociala medier får gradvis något sämre koncentrationsförmåga. Det visar en omfattande studie från Karolinska Institutet där forskare följt över 8 000 barn från cirka 10 till 14 års ålder. Resultaten presenteras i tidskriften Pediatrics Open Science.
Skärmanvändning och digitala medier har ökat kraftigt de senaste 15 åren, samtidigt som antalet adhd-diagnoser ökat i Sverige och flera andra länder. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Oregon Health & Science University i USA undersökt om det finns ett samband mellan olika skärmvanor och adhd-relaterade symtom.
Studien omfattade 8 324 barn i USA i åldern 9–10 år som följdes under 4 år. Barnen rapporterade hur mycket tid de ägnade åt sociala medier, tv/video-tittande respektive datorspel, och föräldrarna bedömde barnens uppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.
Sociala medier sticker ut
Resultaten visar att sociala medier sticker ut. Barn som ägnade mycket tid åt sociala medier, som Instagram, Snapchat, TikTok, Facebook, Twitter eller Messenger, fick en gradvis försämring av koncentrationsförmågan över tid. Däremot sågs inget liknande samband för tv-tittande eller datorspel.
– Vår studie tyder på att det är just sociala medier som påverkar barns koncentration. Sociala medier innebär ofta snabba växlingar mellan innehåll och ständiga distraktioner i form av meddelanden och notiser. Det påverkar förmågan att hålla fokus och skulle kunna förklara sambandet, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Betydelse på befolkningsnivå
Sambandet påverkades inte av socioekonomisk bakgrund eller genetisk risk för adhd. Barn som redan tidigare hade koncentrationssvårigheter började inte använda sociala medier mer, vilket talar för att sambandet går från användning till symtom – inte tvärtom.
Forskarna såg ingen ökning av hyperaktivitet/impulsivitet. Effekten på koncentrationen var liten och har sannolikt mycket små konsekvenser för den enskilde individen, men kan ha betydelse på befolkningsnivå.
– Högre konsumtion av sociala medier skulle eventuellt kunna förklara en del av ökningen av adhd-diagnoser, även om adhd ofta är förknippat med hyperaktivitet som inte ökade i vår studie, säger Torkel Klingberg.
Fatta välgrundade beslut
Forskarna betonar att resultaten inte innebär att alla barn som använder sociala medier får koncentrationssvårigheter, men att det finns anledning att diskutera åldersgränser och hur plattformar utformas. I studien ökade den genomsnittliga tiden på sociala medier från cirka 30 minuter per dag vid 9 års ålder till 2,5 timmar vid 13 års ålder, trots att många plattformar har en åldersgräns på 13 år.
– Vi hoppas att den ökade kunskapen ska hjälpa föräldrar och beslutsfattare att fatta välgrundade beslut om hälsosamma digitala vanor som stödjer barns kognitiva utveckling, säger studiens förstaförfattare Samson Nivins, postdoktor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
I ett nästa steg planerar forskarna att följa barnen även efter 14 års ålder för att se om sambandet kvarstår.
Studien är finansierad av Vetenskapsrådet och Stiftelsen Frimurare Barnhuset. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
“Digital media, Genetics and Risk for ADHD Symptoms in Children – a Longitudinal Study”, Samson Nivins, Michael A. Mooney, Joel Nigg, Torkel Klingberg, Pediatrics Open Science, online 8 december 2025, doi: 10.1542/pedsos.2025-000922.