Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet har använt DNA-origami, konsten att vika DNA till önskade strukturer, för att visa hur en viktig receptor på cellers yta kan aktiveras på ett tidigare okänt sätt. Resultatet öppnar nya vägar för att förstå hur signalvägen Notch fungerar och hur den är inblandad i flera allvarliga sjukdomar. Studien publiceras i Nature Communications.

Forskare vid KI och SLU har lyckats skapa en lösning av spindeltrådsprotein som kan kopplas till biologiskt aktiva proteiner och ombildas till en gel vid kroppstemperatur. Målet är att utveckla en injicerbar proteinlösning som bildar en gel på plats i kroppen. En sådan skulle kunna användas vid vävnadsrekonstruktion och läkemedelsformulering samt för att effektivisera kemiska processer där enzymer används. Studien har publicerats i Nature Communications.

Nya upptäckter avslöjar en oväntad tvåvägskommunikation mellan kromosomers funktion och organisation i cellkärnan. Tidigare forskning visar att veckning av kromosomalt DNA reglerar genavläsning (transkription) och kromosomkopiering (replikation). De nya resultaten visar att transkription och replikation i sin tur även styr kromosomveckning, och avslöjar därmed ett nytt samspel mellan grundläggande kromosomprocesser som är viktiga för att undvika sjukdomar, såsom cancer.

Tre forskargruppsledare vid Karolinska Institutet erhåller anslag inom programmet ERC Proof of Concept 2022, som delas ut till forskare som redan har fått finansiering från europeiska forskningsrådet (ERC) och vill försöka nyttiggöra sina upptäckter. De projekt vid KI som nu får stöd handlar bland annat om att vidareutveckla en ny metod för sekvensering och att skala upp textiltillverkning med konstgjord spindeltråd.

Måns Magnusson vid forskargruppen medfödda endokrina och metabola sjukdomar, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Bioinformatic methods in rare disease" den 22 oktober 2021. Huvudhandledare är professor Anna Wedell.

Spindeltråd är ett av de starkaste materialen som finns och forskare har under lång tid försökt ta fram konstgjord spindeltråd för exempelvis medicinsk och industriell användning. I en studie som publicerats i Materials Today har nu forskare vid Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utvecklat en spindeltråd som kan framställas i större volymer utan starka kemikalier.

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har undersökt en ny potentiell måltavla för behandling av den sällsynta genetiska sjukdomen progeria (Hutchinson-Gilfords syndrom) som orsakar accelererat åldrande hos barn. Studien, som har genomförts på möss, publiceras i den vetenskapliga tidskriften eLife och ger hopp om effektivare behandlingar för detta dödliga tillstånd.

Progeria är en mycket ovanlig sjukdom som drabbar en på 18 miljoner barn och leder till flera symptom på förtidigt åldrande och att barnen avlider i tonåren från komplikationer av hjärtkärlsjukdom. Forskare vid Karolinska Institutet och italienska IFOM – FIRC Institute of Molecular Oncology visar nu i en studie på möss och mänskliga celler positiva resultat för en ny möjlig behandlingsstrategi för sjukdomen. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.