Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat nanorobotar som kan ta död på cancerceller i möss. Robotens vapen ligger dolt i en nanostruktur och exponeras enbart i den miljö som finns i tumörer, vilket gör att friska celler skonas. Studien har publicerats i tidskriften Nature Nanotechnology.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en målsökande cancerbehandling som utnyttjar kroppens egen flaskpost – små membranbubblor som våra celler kommunicerar med. En ny studie publicerad i tidskriften Nature Biomedical Engineering visar att behandlingen minskar tumörtillväxten och förbättrar överlevnaden hos möss.

Forskare från Karolinska Institutet har tillsammans med Pixelgen Technologies utvecklat och applicerat en teknik som gör det möjligt att kartlägga proteiner i enskilda celler på ett helt nytt sätt, enligt en ny studie i Nature Methods. Inte bara går det nu att mäta proteinmängden, utan även hur de fördelas i cellens membran och hur de interagerar med varandra.

Svedbergpriset 2024 tilldelas Björn Reinius, verksam vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, för hans upptäckter om genregleringsmekanismer på X-kromosomen och hans betydande påverkan på covid-19-klinisk diagnostik.

KI-forskaren Volker Lauschke har mottagit Vetenskapsrådets konsolideringsbidrag för forskningsprojektet "Modulering av vävnadskommunikation för att bekämpa alkoholfri fettleversjukdom" om den svåra leversjukdomen NASH. Vetenskapsrådets konsolideringsbidrag motsvarar 7,4 miljoner över fem år. Det är femte gången som Volker Lauschke tilldelas medel från Vetenskapsrådet.

Forskare från Karolinska Institutet har skapat en ny metod för att studera de allra minsta beståndsdelarna i vår kropp. Studien som publicerats i Nature Biotechnology öppnar möjligheten för forskare att bland annat utveckla mer effektiva vaccin.

Proteinet p53 skyddar våra celler mot cancer och är därför ett intressant mål för cancerbehandling, men ett problem är att det snabbt bryts ner i cellen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ett annorlunda sätt att stabilisera proteinet och på så vis göra det mer potent. Genom att koppla en bit spindeltrådsprotein till p53 har de visat att de kan skapa ett mer stabilt protein med ökad förmåga att döda cancerceller. Studien publiceras i tidskriften Structure.

Spindeltråd är naturens mest högpresterande fiber då den kombinerar hög draghållfasthet och stor töjbarhet. En forskargrupp vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod för att producera spindeltrådsproteiner och siktar på att skala upp spinningsprocessen. Hållbara alternativ till petroleumbaserade produkter behövs eftersom miljöföroreningarna som orsakas av exploateringen av dessa begränsade resurser är omfattande.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny sekvenseringsmetod som gör det möjligt att kartlägga hur DNA är organiserat i cellkärnan – vilket avslöjar vilka regioner i arvsmassan som löper ökad risk för DNA-skador och mutationer. Tekniken beskrivs i en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology.

Ett nytt sätt att producera nanopartiklar som kan fungera som bärare i så kallade mRNA-vacciner, har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutets Hongkongnod, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, och MIT i USA. Med metoden, som beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology, har forskarna identifierat en ny klass av bärarmolekyler som hämmar tumörtillväxt och förlänger överlevnaden i musmodeller av cancer.

Människor – eller mer specifikt just svenskar – är mer lika schimpanser än vad som tidigare varit känt. Det framgår av en genetisk kartläggning av tusen svenska individer, där nya DNA-sekvenser som bör ingå i referensgenomet har identifierats. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Molecular Biology and Evolution.