Nyhetsarkiv

Professor Molly Stevens vid Karolinska Institutet och Imperial College London tilldelas Novo Nordisk-priset 2023 för hennes banbrytande arbete inom innovativ bioteknik. Ett av hennes mål är att demokratisera tillgången till hälsovård med hjälp av nanoteknologi.

Nanomaterialet grafenoxid, som används inom elektronik och i sensorer av biologiska ämnen, kan påverka immunförsvaret indirekt via bakterier i tarmen. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie på zebrafiskar som publicerats i Nature Nanotechnology.

Det finns stora förhoppningar om att små vätskeblåsor som utsöndras av våra celler, så kallade extracellulära vesiklar, kan användas för att leverera läkemedel i kroppen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa nanobubblor kan transportera proteinläkemedel som dämpar inflammation vid olika inflammatoriska sjukdomar. Tekniken som presenteras i Nature Biomedical Engineering visar goda resultat i djurmodeller.

Samir El Andaloussi, forskare vid institutet för laboratoriemedicin, har tilldelats det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2020 för projektet ”Frisättning av modifierade extracellulära vesiklar för leverans av genterapi”.

AIMES, Center for the Advancement of Integrated Medical and Engineering Sciences, är en gemensam satsning av Karolinska Institutet och KTH, i samarbete med Getinge, vars vision är att förstärka kompetensutbytet inom akademi, vetenskap och industri. Forskningscentret invigdes den 30 september 2020, i Biomedicum, Solna (och via Youtube).

Ett nytt sätt att producera nanopartiklar som kan fungera som bärare i så kallade mRNA-vacciner, har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutets Hongkongnod, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, och MIT i USA. Med metoden, som beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology, har forskarna identifierat en ny klass av bärarmolekyler som hämmar tumörtillväxt och förlänger överlevnaden i musmodeller av cancer.

Nanomedicin har hittills resulterat i få kliniska tillämpningar trots att det publiceras ett stort antal forskningsartiklar varje år. En av anledningarna till detta kan vara att det saknas riktlinjer för hur forskningen rapporteras vilket gör det svårt att reproducera resultaten. I en kommentar i juli-numret av tidskriften Nature Nanotechnology diskuterar ett antal internationella experter däribland forskare från Institutet för miljömedicin (IMM) denna viktiga fråga.

Ett 50-tal personer deltog i det mini-symposium om nanotoxikologi och nanomedicin som arrangerades den 12 juni 2019 på Karolinska Institutet.