Björn Högberg får Göran Gustafssonpris i kemi
Björn Högberg är en av pristagarna av Göran Gustafssonprisen. Han tar emot priset i kemi som består av 5,1 miljoner kronor i forskningsanslag och ett personligt pris på 250 000 kronor.
Björn Högberg, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik får Kungliga Vetenskapsakademiens Göran Gustafssonpris i kemi ”för utveckling av nya metoder och tillämpningar inom DNA-origami”.
– Det känns mycket roligt att få detta pris! Det betyder mycket för mig eftersom det känns som ett kvitto på att man faktiskt gör något som kan vara viktigt. Forskningspriset ska vi främst använda för att testa en ny idé vi har som jag tror kan bli svår att få vanliga anslag för, säger Björn Högberg.
DNA-origami handlar om att skapa små strukturer liknande de som finns inne i kroppen för att sedan kunna studera dem. Först byggs en modell i datorn som sedan tillverkas i verkligheten av långa DNA-molekyler som tvingas vecka sig i bestämda former. Man kan likna det vid hur ett papper viks inom den japanska konstarten origami.
Resultat kan potentiellt bli användbar inom vaccindesign
Med hjälp av DNA-origami har Björn Högberg till exempel studerat antikroppar och antigener. När antigener (kroppsfrämmande ämnen) kommer in i kroppen kan antikroppar i immunförsvaret reagera genom att binda sig till dessa. Forskargruppen har lyckats att ta reda på exakt vilket avstånd som är det bästa för att bindningen mellan antigener och antikroppar ska bli så stark som möjligt.
– Det handlar om 16 nanometer! Och det är helt ny kunskap som potentiellt kan vara användbar inom vaccindesign, säger Björn Högberg.
Göran Gustafssonprisen
Göran Gustafssonprisen har funnits sedan 1991 och bakom priset finns Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Stiftelsen förvaltar i dag ett kapital om cirka 1,7 miljarder kronor. Den tillkom 1989 efter en donation av entreprenören och affärsmannen Göran Gustafsson (1919–2003). Göran Gustafsson kom från en liten by utanför Gällivare och gjorde sig en förmögenhet främst genom fastighetsaffärer. Han var på många sätt en föregångare som månade om naturen, bekymrade sig för miljöförstöring och ville ge tillbaka till samhället.