Nyhetsarkiv

KI-forskaren Pauliina Damdimopoulou har tilldelats ett ERC Consolidator Grant (Europeiska forskningsrådet) på EUR 2 miljoner för SAFER-projektet (SAfeguarding female FERtility-development of human-relevant in vitro tools for reproductive toxicity). Forskningen ska undersöka effekterna av vanligt förekommande kemiska miljöföroreningar på kvinnors reproduktiva hälsa. Bidraget delas ut inom ramen för Horisont Europa, EU:s program för forskning och innovation.

En studie från forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet visar att en ny in vitro-baserad testmetod kan vara ett användbart verktyg för att förbättra bedömningen av cancerrisk kopplad till komplexa miljöblandningar, till exempel luftföroreningar.

EU:s nya Partnership for the Assessment of Risks from Chemicals (PARC) är ett 7-årigt samverkansprojekt som syftar till att minska exponering för farliga kemikalier och deras effekter på människors hälsa och miljön.

Varje dag utsätts människor för ett stort antal miljöföroreningar. Hur riskerna med dessa blandningar ska bedömas, den så kallade cocktaileffekten, har länge varit ett problem för både forskare och myndigheter. I en studie i tidskriften Science presenterar nu forskare från bland annat Karolinska Institutet en ny strategi där man kopplar samman befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller.

Efter många års intensiv forskning och överväganden bland forskare världen över har WHO nu uppdaterat de tidigare riktlinjerna för luftkvalitet från 2005. De nya riktlinjerna är ambitiösa och betonar vikten av att sänka koncentrationerna av luftföroreningar på alla nivåer. Minskade luftföroreningar beräknas leda till mycket stora förbättringar av folkhälsan för människor i alla åldrar och samtidigt bidra till arbetet för klimatneutralitet.

Personer som föddes med en låg födelsevikt tenderar att ha sämre kondition senare i livet än de som hade en normal födelsevikt. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAHA. Resultatet understryker betydelsen av förebyggande strategier för att minska låg födelsevikt även hos bebisar som föds efter fullgången graviditet.

Barn till kvinnor som genomgick fetmaoperation före graviditeten löpte lägre risk för allvarliga missbildningar än barn till kvinnor med svår fetma vid graviditetens början. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Örebro universitet som publiceras i tidskriften JAMA. Resultatet tyder på att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll kan minska risken för missbildningar och borde dämpa tidigare farhågor om att fetmakirurgi skulle öka denna risk.

Anna Beronius, forskarassistent vid IMM, har fått medel via Projektet PAUS (Personrörlighet för akademin med utbildningsfokus och studentmedverkan) för ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen (KemI).