Engångsdos psilocybin gav snabb lindring vid depression i ny studie
En engångsdos av det psykedeliska ämnet psilocybin kan ge snabb lindring av depressiva symtom – redan inom några dagar. Det visar den första randomiserade, dubbelblindade studien i Sverige av psilocybin vid depression. Effekten kvarstod i över tre månader enligt forskare vid Karolinska Institutet.
Depression är ett folkhälsoproblem som orsakar stort lidande. SSRI-läkemedel är den vanligaste behandlingen, men många patienter blir inte hjälpta av dessa. Effekten kan också dröja flera veckor och biverkningar är vanliga.
Psilocybin som finns i så kallade magiska svampar har visat antidepressiva effekter i tidigare studier. Men de flesta studier har riktat in sig på cancer-relaterad eller behandlingsresistent depression. I den aktuella fas 2-studien som publicerades i JAMA Network Open undersökte forskarna om även vanlig depression kan lindras av psilocybin.
Totalt deltog 35 personer i åldern 20 till 65 år med medelsvår till svår återkommande depression. Deltagarna lottades till att få antingen en engångsdos på 25 mg psilocybin eller aktivt placebo i form av niacin, ett vitamin som ger en märkbar kroppslig reaktion.
Fokuserade inåt på doseringsdag
Båda grupperna fick psykoterapeutiskt stöd vid fem tillfällen; före, under och efter behandlingen. Under doseringsdagen fick deltagarna ligga ned och fokusera inåt med ögonmask och lyssna på musik via hörlurar.
Effekten av behandlingen mättes med depressionsskalan MADRS, Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale (se faktaruta). Mätningarna gjordes av läkare som var blindade för behandlingen på dag 8, 15, 42 och 365 efter doseringen.
För att inkluderas i studien krävdes en totalpoäng på minst 22 poäng. Det primära utfallet i studien var förändring i depressiva symtom åtta dagar efter behandling. Vid denna tidpunkt hade MADRS-poängen minskat med i genomsnitt 9,7 poäng i psilocybingruppen, jämfört med 2,4 poäng i placebogruppen. Det innebär en gruppskillnad på 7,3 poäng till fördel för psilocybin. Skillnaden var statistiskt säkerställd och bedöms som kliniskt meningsfull. Effekten kvarstod även efter 15 och 42 dagar.
Deltagarna fyllde även i en självskattningsversion av MADRS. Deras egna skattningar visade en antidepressiv effekt redan dag två, som höll i sig drygt tre månader jämfört med placebogruppen.
Efter sex veckor var 53 procent av deltagarna i psilocybin-gruppen i remission jämfört med sex procent i placebo-gruppen. Efter ett år var samma andel av psilocybingruppen fortsatt i remission, men då sågs ingen säkerställd skillnad mellan grupperna eftersom många av dem som fått placebo också tillfrisknat.
– Våra resultat tyder på att psilocybin kan ge snabb och kliniskt meningsfull effekt vid depression och därmed vara ett alternativ till standardbehandling när tidig symtomlindring är viktig, säger studiens försteförfattare Hampus Yngwe, överläkare och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Han fortsätter:
– Men långtidseffekterna är osäkra. Upprepade behandlingar kan behövas för att förebygga återfall. Det behöver undersökas i större studier.
Behandlingen tolererades överlag väl. De flesta biverkningar var milda eller måttliga och övergående. Två personer som fått psilocybin rapporterade dock svår och ihållande ångest som krävde vårdkontakt.
– Det är viktigt att betona att behandlingen inte är riskfri och att vissa patienter kan behöva extra stöd, säger Johan Lundberg, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap och Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet, som har lett studien.
Förväntningar kan påverka resultatet
Forskning om psykedeliska behandlingar brottas med metodproblem eftersom substanserna ger starka och lätt igenkännbara upplevelser. Det kan göra att både deltagare och forskare förstår vem som fått aktiv behandling, vilket i sin tur riskerar att förstärka förväntningar och påverka resultaten. I den aktuella studien kunde nästan alla deltagare gissa vilken behandling de fått, vilket kan ha påverkat resultaten, menar forskarna.
– Vi vill förstå hur faktorer som behandlingsförväntan och bristande blindning påverkar resultaten, då tidigare studier kan ha överdrivit behandlingseffekterna, säger Hampus Yngwe.
Nästa steg i forskningen är att analysera data från de PET-undersökningar, samt blod- och ryggvätskeprover som samlades in före och efter doseringen.
– Forskning antyder att samspelet mellan delar i hjärnan försämras vid depression och att detta kan hänga samman med förändringar i kopplingar mellan nervceller, synapser. Psykedelika har i prekliniska studier visats kunna stimulera synaptisk tillväxt. Vi vill därför undersöka om psilocybin förändrar synapstätheten i hjärnan, avslutar Hampus Yngwe.
Studien genomfördes i samarbete mellan Karolinska Institutet och Mottagningen för hjärnstimulering inom Norra Stockholms psykiatri, SLSO, Region Stockholm. Forskningen finansierades av Stiftelsen Norrsken Mind och Vetenskapsrådet. Johan Lundberg uppger ett personligt arvode från Janssen-Cilag.
Publikation
”Acute and Late Effects of Psilocybin on Symptoms in Major Depression: a randomized clinical trial”, Hampus Yngwe, Pontus Plavén-Sigray, Carl Johan Ekman, Eva Henje, Anders Berglund, Mikael Tiger, Maria Beckman, Johan Lundberg, JAMA Network Open, online 15 maj 2026, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2026.12589
Fakta om MADRS:
Depressionsskalan MADRS, Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale, används för att bedöma graden av depressiva symtom. Skalan sträcker sig från 0 till 60 poäng, där högre poäng innebär svårare depression:
· 0–12 poäng: ingen eller mycket lätt depression
· 13–19 poäng: lindrig depression
· 20–34 poäng: måttlig depression
· 35–60 poäng: svår depression