Substansbrukssyndrom kopplas till ökad risk för suicid
Personer med substansbrukssyndrom löper en betydligt högre risk för både suicidförsök och död i suicid. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Studien visar också att risken för suicidalt beteende är förhöjd hos anhöriga till personer med substansbrukssyndrom, särskilt bland nära släktingar.
I studien analyserade forskarna data från svenska nationella register för drygt 4,2 miljoner personer födda i Sverige mellan 1958 och 1999. Deltagarna följdes under perioden 1973 till 2020. Forskarna undersökte sambandet mellan substansbrukssyndrom, det vill säga problematiskt bruk av alkohol eller droger, och suicidalt beteende, definierat som suicidförsök eller död genom suicid.
Av de cirka 258 000 personer som hade en diagnos för substansbrukssyndrom hade 23 procent någon gång gjort ett suicidförsök eller avlidit genom suicid. Motsvarande andel bland personer utan sådan diagnos var 1,5 procent. Den högsta förekomsten sågs hos personer som hade både alkohol- och drogberoende, där 44 procent hade haft en suicidal händelse.
Efter att forskarna tagit hänsyn till faktorer som kön, födelseår, socioekonomiska förhållanden och andra psykiatriska diagnoser kvarstod en tydligt förhöjd risk. Personer med substansbrukssyndrom hade mer än sex gånger högre risk för suicidalt beteende jämfört med personer utan diagnosen. Risken var högst för dem som hade både alkohol- och drogberoende.
Forskarna undersökte också om risken förekommer inom familjer. Analysen visade att personer vars släktingar hade substansbrukssyndrom oftare själva hade en suicidal händelse. Sambandet var starkare mellan nära släktingar än mellan mer avlägsna släktingar, vilket talar för att genetiska faktorer kan spela en roll. Delade miljöfaktorer inom familjen kan också ha betydelse.
– Våra resultat tyder på att familjehistorik med substansbrukssyndrom inte bara är en riskfaktor för egna beroendeproblem utan också kan vara en markör för ökad risk för suicidalt beteende, säger försteförfattare Lotfi Khemiri, specialistläkare i psykiatri och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, samt institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Viktigt för vården
Forskarna lyfter fram att resultaten kan vara viktiga för vården. Enligt studien bör hälso- och sjukvårdspersonal vara uppmärksam på den ökade suicidrisken hos personer med substansbrukssyndrom, särskilt hos dem som samtidigt har alkohol- och drogberoende eller andra psykiatriska diagnoser.
– Studien visar också behovet av mer forskning om insatser som kan förebygga suicid hos personer med beroendesjukdomar. Precis som vid andra psykiatriska tillstånd är det viktigt att personal som möter personer med beroendeproblem är medvetna om den förhöjda suicidrisken och har kunskap om hur den ska bedömas, säger Lotfi Khemiri.
Forskarna betonar att studien bygger på diagnoser registrerade inom specialistvården och därför främst speglar de allvarligare formerna av substansbrukssyndrom. Eftersom studien baseras på svenska registerdata är det också oklart i vilken utsträckning resultaten kan överföras till andra länder.
Se studien för finansiering och eventuella intressekonflikter.
Publikation
"Lifetime substance use disorder and suicidal behaviour: a population-based familial co-aggregation register study", Lotfi Khemiri, Ralf Kuja-Halkola, Henrik Larsson, Isabell Brikell, Zheng Chang, Brian M. D'Onofrio, Antti Latvala, Paul Lichtenstein, Molecular Psychiatry, online 22 september 2026, doi: 10.1038/s41380-026-03866-z