Så kan klimatoro användas konstruktivt
Ungefär hälften av den svenska befolkningen känner en stark klimatoro. Det är i grunden helt normalt eftersom klimathotet är verkligt, menar forskaren Fabian Lenhard som startar en studie om klimatoro. Forskningsprojektet ska försöka kanalisera personers klimatoro till hållbar utveckling.
Text: Ola Danielsson för tidningen Medicinsk Vetenskap nr 2 2022.
Fabian Lenhard, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, förklarar hur det nya forskningsprojektet ska gå till.
Du har inlett ett forskningsprojekt om klimatoro – vad går det ut på?
– Vi ska utveckla och testa en metod för att hjälpa människor att hantera sin klimatoro, samtidigt som vi guidar till mer hållbara beteenden.
Är klimatoro ett stort problem?
– Studier visar att ungefär hälften av den svenska befolkningen känner stark oro för klimatet. Klimatoro är ett naturligt svar på ett verkligt hot, så det är inget problem i sig. Oro kan vara konstruktivt och få människor att agera. Men för en del blir oron överväldigande och förlamande. Den blir då ett hinder i vardagen och kan även försvåra för människor att göra hållbara omställningar i sitt liv. Jag tycker att psykologin ska kunna erbjuda hjälp med att hantera den här ohjälpsamma formen av klimatoro.
Varför behövs det särskild hjälp för klimatoro?
– Därför att klimathotet är ett slags problem som vår hjärna är dålig på att hantera. Målet är tydligt – minska utsläppen av koldioxid – men vägen dit är väldigt komplex. Det blir för diffust och abstrakt, och då känner många förlamande oro. Genom att bryta ner problemet i beståndsdelar kan det bli mer hanterbart. Människor kan behöva hjälp med att se vad klimatfrågan innebär för just dem, vilka insatser de kan göra och hur dessa kan mätas.
Hur ska ni hjälpa människor med det?
– Vi ska ta fram en webbkurs, en slags psykologisk verktygslåda, som bygger på KBT och som har tre mål. Dels vill vi hjälpa människor att må bättre och få en mer hållbar psykisk hälsa. Dels vill vi hjälpa dem att använda sin energi på sätt som bidrar till hållbar utveckling i deras liv. Till sist vill vi att de ska hitta sätt att bidra i samarbete med andra.
Leder klimatengagemang till minskad klimatoro?
– Vi tror det, men det är en av frågorna vi vill få svar på genom projektet. Att känna mening, att man på något sätt bidrar, och att ingå i ett sammanhang med andra anses allmänt vara psykologiska skyddsfaktorer. Samtidigt är det svårt att finna mening och bidra till förändring när man känner sig väldigt nere, så vi tror att måendet och engagemanget går hand i hand.
Finns det en risk att man känner för stort eget ansvar?
– Ja, det är viktigt att inte känna att man måste lösa allt. Det gäller att hitta sitt sätt att vara med och påverka. Klimatfrågan kräver att vi arbetar på alla nivåer samtidigt, både på politisk nivå och i våra individuella liv, och det är en utmaning för människor att hitta den rätta balansen.
Känner du själv klimatoro?
– Ja, det gör jag. I gott sällskap med hälften av befolkningen. Det här är mitt sätt att omvandla min klimatoro till en mer hjälpsam form.