Mikroskopisk kolit ökar kraftigt i Sverige
Förekomsten av mikroskopisk kolit har stigit markant i Sverige under de senaste decennierna. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Clinical Gastroenterology and Hepatology. Fynden tyder på att sjukdomen är betydligt vanligare än man tidigare trott.
Mikroskopisk kolit är en inflammatorisk tarmsjukdom som orsakar långvarig, vattnig diarré och ofta drabbar äldre personer, särskilt kvinnor. Sjukdomen syns inte med blotta ögat vid en koloskopi, utan kräver vävnadsprover för att kunna diagnosticeras.
I den aktuella studien har forskarna analyserat alla fall av mikroskopisk kolit i Sverige mellan 1995 och 2021, totalt 22 519 personer med biopsiverifierad sjukdom.
– Vi ser en tydlig och långvarig ökning över hela studieperioden. Förekomsten ökade snabbt fram till mitten av 2000-talet och fortsatte sedan att stiga, om än i långsammare takt, säger David Bergman, allmänläkare och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och studiens försteförfattare.
År 2000 fick 6 per 100 000 kvinnor diagnosen mikroskopisk kolit för första gången (incidens), att jämföra med 2,5 bland 100 000 män. År 2020 hade incidensen stigit till 24 per 100 000 kvinnor och år, och cirka 10 för män, vilket innebär en fyrdubbling i båda könen. För att förstå om uppgången beror på att sjukdomen verkligen blir vanligare, och inte bara på att fler patienter utreds, jämförde forskarna trenderna med vävnadsprover som visat normal tarmslemhinna. Även dessa ökade, men betydligt långsammare än fallen av mikroskopisk kolit. Det talar antingen för en verklig ökning av nya sjukdomsfall eller för att vården successivt hittar personer som varit sjuka i mikroskopisk kolit länge utan att få diagnos.
De flesta är äldre och kvinnor
År 2021 hade 170 personer per 100 000 invånare i Sverige en diagnos av mikroskopisk kolit. Livstidsrisken uppskattas till 1 av 54 för kvinnor och 1 av 133 för män. Majoriteten av de drabbade var över 60 år när de diagnosticerades, och 71 procent var kvinnor.
– Våra resultat visar att mikroskopisk kolit är vanligare än man tidigare trott, vilket gör det extra viktigt att både vårdpersonal och patienter är medvetna om sjukdomen eftersom symtomen ofta misstas för andra mag-tarmsjukdomar, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, barnläkare i Örebro och studiens sisteförfattare.
– Vår studie kan inte förklara varför sjukdomen ökar, men vi har flera projekt på gång för att studera bakomliggande orsaker, tillägger han.
Studien genomfördes med data från samtliga 28 patologilaboratorier i Sverige och finansierades av Karolinska Institutet, Region Stockholm, Swiss National Science Foundation, Svenska sällskapet för medicinsk forskning samt European Crohn’s and Colitis Organization. Flera av forskarna rapporterar uppdrag för läkemedelsföretag; detaljer framgår i den vetenskapliga artikeln.
David Bergman kommer att presentera studien vid Digestive Disease Week (DDW) 2026, en medicinsk kongress som hålls i Chicago den 4 maj. DDW är ett av världens största vetenskapliga möten inom mag–tarmområdet och samlar forskare, kliniker och branschaktörer för att dela nya forskningsrön om sjukdomar i matsmältningssystemet och deras behandling.
Publikation
"Increasing incidence and prevalence of Microscopic Colitis in Sweden: A nationwide population-based cohort study", David Bergman, Soran Rabin Bozorg, Anders Forss, Jiangwei Sun, Carole A. Marxer, Darrell S. Pardi, Jonas F Ludvigsson, Clinical Gastroenterology and Hepatology, online 5 maj 2026, doi: 10.1016/j.cgh.2026.03.019