Den akademiska friheten minskar – därför måste universiteten ta större ansvar
Flera uppmärksammade fall av hot, trakasserier och fängslade forskare har tydligt visat att den akademiska friheten är satt under stark press. I maj hölls seminariet ”Academic freedom and international collaboration in a turbulent world” vid KI som blixtbelyste situationen i världen.
Text: Magnus Trogen Pahlén för KI Nyheter
Under seminariet uppmärksammades bland andra KI-alumnen Ahmadreza Djalali och Sciences Po-forskaren Fariba Adelkhah som båda har fängslats i Iran. Deras individuella öden reflekterar utvecklingen i världen, menade Stéphanie Balme, rektor vid Sciences Po College och professor vid Paris School of International Affairs som deltog i seminariet.
– I dag drabbas allt fler forskare av hot och trakasserier vilket har dokumenterats i flera rapporter, bland annat av FN, Europarådet och organisationen Scholars at Risk, sa hon.
Organisationen Scholars at Risk som omfattar cirka 500 medlemsuniversitet i drygt 40 länder har tagit fram ett index för att följa den internationella utvecklingen.
– Om vi skulle införa detta index som en del av dagens rankingsystem så kan det bidra till att värna akademisk frihet både bland individuella länder och lärosäten, sa Stéphanie Balme.
Sanktioner slår mot samhällets svagaste
En nyckelfråga är att ge respons på rätt sätt när den akademiska friheten är hotad, eller vid andra former av kriser som till exempel kriget i Ukraina. Här har sanktioner varit bland de viktigaste och mest använda verktygen, sa Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutet, UI. Dock är de ofta trubbiga verktyg som sällan drabbar ett lands ledning, utan istället slår mot samhällets svagaste.
– Dessutom skär de av kommunikationen med dem som kan hjälpa till att skapa en förändring. Vi måste se oss i spegeln och ifrågasätta skälen till varför vi inför sanktioner. Handlar det om att visa upp den egna insatsen, och därmed stärka bilden av oss själva, eller om att verkligen bidra till en förändring, diskuterade Rouzbeh Parsi.
Ismahan Shire var en av studenterna som passade på att ställa frågor under seminariet. Bland det hon fann mest intressant var frågan om sanktioner, samtidigt efterlyser hon större plats för samtal om akademisk frihet i utbildningen.
– Vi talar inte mycket om akademisk frihet. Som studenter behöver vi veta mer om hur vi kan bidra till att främja akademisk frihet, men även vilka möjligheter den ger oss, sa Ismahan Shire, masterstudent vid KI inom Health Economics, Policy and Management.
Universiteten måste ta större ansvar
Vägen framåt för lärosäten är ett ta ett större ansvar, både inom sina egna väggar och i samhället, menade flera paneldeltagare.
– Lärosätena behöver ta en tydligare roll genom att bereda tillfällen för dialog, där både forskare och studenter deltar. Särskilt när det gäller ämnen där det krävs kunskap från flera discipliner för att nå framåt, som till exempel under pandemin, sa Pam Fredman, ordförande för International Association of Universities.
Bland dem som lyfte potentialen i det akademiska samtalet fanns KI:s rektor Ole Petter Ottersen.
– Vi får inte glömma vår tradition av akademisk dialog dit vi välkomnar alla åsikter för att vi tillsammans ska nå framåt. Men ännu är vi inte särskilt duktiga på att diskutera frågorna om akademisk frihet, inte ens att informera om vad den akademiska friheten innebär. Där behöver vi bli mycket bättre för att kunna navigera i dagens turbulenta omvärld, sa Ole Petter Ottersen.
Fler röster från seminariet den 12 maj: “Många tar den akademiska friheten för given”
Seminariet ”Academic freedom and international collaboration in a turbulent world” väckte stort intresse, och på plats fanns närmare 100 deltagare.
Karin Åmossa, samhällspolitisk chef vid SULF, bekräftade panelens uppfattning att diskussionen om akademisk frihet har avtagit de senaste tio åren.
– I dag tar många den akademiska friheten för given, men så ser ju inte verkligheten ut. Därför behöver vi ett starkare lagskydd i Sverige: ett grundlagsskydd som omfattar både forskning och utbildning, sa Karin Åmossa.
Hoten finns i många länder
Seminariet rymde två panelsamtal som fokuserade dels på tillståndet för den akademiska friheten i världen, och dels på universitetens roll i en tid av demokratisk tillbakagång.
Terence Karran, professor i högre utbildning, University of Lincoln, betonade att hoten mot den akademiska friheten inte bara finns i länder som Ungern, Ryssland, Turkiet och Iran utan även i de nordiska länderna. Till exempel rankas de nordiska länderna långt efter andra europeiska länder när det gäller lagskyddet för akademisk frihet.
– De nordiska länderna har haft ett gott internationellt rykte i arbetet med att stärka den akademiska friheten. Men i dag finns inte längre någon nordisk modell kvar, sa Terence Karran.
Sjur Bergan, tidigare utbildningsansvarig vid Europarådet, sa att akademiker inte per automatik är den del av den demokratiska utvecklingen:
– Istället måste lärosäten fortsätta utveckla den demokratiska kulturen, både inom sin egen verksamhet och även genom att ta en mer aktiv roll i samhällsutvecklingen, sa Sjur Bergan.
Interview with KI's president on academic freedom
Read a longer interview with KI's President Ole Petter Ottersen about why he has made academic freedom a top priority. "Academic freedom is a prerequisite for the development of society. History has taught us that new knowledge and new discoveries come about when researchers are able to follow their own ideas, thoughts and goals."