Akademisk frihet under press – därför ska du bry dig

Samtidigt finns flera internationella exempel där den akademiska friheten är under press. Även i länder i vår geografiska närhet som Polen och Turkiet. Tidskriften The Economist publicerar regelbundet ett demokratiindex som visar tillståndet för demokratin i 167 av världens länder. Och de senaste åren har det varit en dyster läsning. I den senaste mätningen anses endast drygt sex procent av världens befolkning leva i länder som tidskriften definierar som fullständiga demokratier.

Särskilt under pandemin blev vikten av öppna samarbeten över gränserna extra tydlig.

– Framgångarna vi hade med att bekämpa pandemin byggde på att enskilda forskare kunde samarbeta med varandra oavsett var de befann sig i världen. Utan den möjligheten hade resultatet troligen blivit ett helt annat, säger Ole Petter Ottersen.

Även inför andra globala frågor, som klimatfrågorna eller andra samhällsutmaningar, behövs samma frihet till akademiska samarbeten. Och här finns en viktig internationell samsyn, menar Ole Petter Ottersen.

– Den akademiska värdegrunden är densamma oavsett var du befinner dig i världen. Den är universell och gör att akademin kan spela en viktig roll som stabiliserande kraft i en polariserad värld.

Fokus på kriget i Ukraina

Starkare än något annat just nu ligger fokuset på kriget i Ukraina. Regeringen gick i mars ut med en uppmaning till svenska lärosäten och forskningsfinansiärer att avbryta samarbeten med statliga institutioner i Ryssland och Belarus.

– Självklart ska vi pausa eller avbryta övergripande formella avtal på institutionsnivå. Det här skulle vi ha gjort på eget initiativ, inom ramen för vår institutionella autonomi, och det skulle varit en bättre lösning än att vi som nu behövt agera utifrån politiska beslut. Vi befinner oss på ett sluttande plan när akademin används som ett politiskt maktmedel, säger Ole Petter Ottersen.

– Individuella samarbetsrelationer måste vi försöka upprätthålla även när det är kris. Vi kan bidra till att minska polarisering om vi fortsätter våra akademiska samarbeten även i konfliktsituationer.

Självklart gäller inte detta samarbeten som är problematiska utifrån ett säkerhetsmässigt perspektiv, betonar han. Det finns dock en tydlig fara i att likställa akademiska sanktioner med de ekonomiska.

– Många av våra kollegor i auktoritära länder är regimkritiska. Vi borde se till att upprätthålla de individuella forskningssamarbeten som finns med dem.

I länder med auktoritära regimer kan de internationella kontakterna fungera som syre för forskare som vill arbeta för demokrati och frihet.

Även forskare i Sverige möts av hot

Trots att Sverige finns bland de länder som toppar The Economists demokratiindex är den akademiska friheten utsatt även här. 

– Att vår akademiska frihet är så stark är en myt. Terence Karran, (Professor of Higher Education, University of Lincoln, en av deltagarna under seminariet den 12 maj) har jämfört den akademiska friheten i Sverige med andra länder och vi ligger långt från i topp. När det gäller att sprida kunskap om akademisk frihet på landets lärosäten ligger vi efter många andra EU-länder. Här måste vi vara självkritiska och inse att vi inte har inkluderat det tillräckligt i våra utbildningar.

Under pandemin blev pressen på den akademiska friheten tydlig då flera forskares åsikter möttes av hot och trakasserier. I flera fall med resultatet att de övergav sina forskningsområden. Andra hot ruvar i en allt starkare styrning av forskningsfinansieringen mot ämnen och teman som anses ha högre status än andra.

I jakten på finansiering tvingas många välja bort områden de vill beforska för att ge sig i kast med frågor med bättre möjligheter för extern finansiering. En stabil basfinansiering är en förutsättning för akademisk frihet.

– Vi måste vara uppmärksamma på att tillgången till finansieringen styr vilken forskning som blir av. Det finns flera viktiga områden som glöms bort eftersom de har en lägre status. Ett exempel är forskningen om prevention och folkhälsa, dit borde det gå mycket mer finansiering än i dag, säger Ole Petter Ottersen.