Varför startar KI ett TBC-centrum?
Hallå där Knut Lönnroth, professor vid institutionen för global folkhälsa och ansvarig för KI:s nya Centrum för forskning om tuberkulos ... varför startar KI ett TBC-centrum?
– Tuberkulos är en av de mest spridda infektionssjukdomarna globalt och förhoppningen är att det nya centret ska kunna bidra till bättre diagnosmetoder, vacciner och behandlingar. Forskningen handlar också om epidemiologi, hälso- och sjukdomsorganisation samt på vilket sätt socialt och ekonomiskt stöd till patienter ska designas och ges. Bra socialt stöd är särskilt viktigt till människor som drabbats av TBC, eftersom de flesta är fattiga.
Vi vill också fördjupa samarbetet mellan berörda institutioner och stärka universitetets position inom TBC-forskningen både i Sverige och internationellt. TBC-situationen i världen blir väldigt långsamt bättre och antalet som insjuknar och dör går oerhört sakta nedåt, 5 000 dör varje dag. TBC-centret kopplas också till att Världshälsoorganisationen WHO har satt en ny högre ambitionsnivå för forskningen för att skynda på minskningen, och uppnå de mål som satts inom FN:s Agenda 2030.
Var kommer resurserna ifrån?
– Bakom satsningen står fem av KI:s institutioner, men centrumbildningens administrativa hemvist blir institutionen för folkhälsovetenskap. Varje forskargrupp har en egen finansiering, men vi har också goda förhoppningar om att vi ska kunna söka mer medel tillsammans. Centrat har hittills fått 50 000 kronor i startbidrag från styrelsen för forskning och lika mycket från institutionen för folkhälsovetenskap.
På vilket sätt ska detta leda framåt?
– Vi har sedan många år mycket att erbjuda på KI vad gäller forskning som berör TBC, inom allt från immunologi, biokemi och mikrobiologi till folkhälsa och hälsoekonomi. Genom centrat kan vi stärka forskningen ytterligare, göra mer relevant forskning, knyta ihop forskningsteam, bedriva utbildning och väcka ett större intresse för att samarbeta med KI.
Vi vill också jobba med information och lobbyverksamhet. Även om det globalt sett finns politiskt stöd, måste många politiker fortfarande övertygas att lägga mer pengar. Ett annat dilemma är att det ur ett marknadsperspektiv är svårt att få investerare att stödja forskningen eftersom fattiga har låg betalningskapacitet.
Text: Helena Mayer