Långtidsstudie ger ny kunskap om autism och adhd under barndomen

– Projekt Småsyskon är ett av de mest omfattande och långsiktiga forskningsprogrammen vi har i Sverige inom det här området. Det som gör projektet speciellt är att vi följer barnen från de allra första levnadsmånaderna och kombinerar många olika metoder, säger Terje Falck‑Ytter, professor i psykologi vid Uppsala universitet och forskargruppsledare vid KIND. 

Forskarna samlar in beteendedata och gör kliniska bedömningar, men använder också metoder som ögonrörelsemätning, pupillmätningar, EEG och magnetkameraundersökningar av hjärnan. Inom ramen för projektet studeras även tarmens bakterieflora, med syftet att undersöka om den påverkar hjärnans tidiga utveckling. Genom att samla in data vid upprepade tillfällen kan forskarna studera hur utvecklingen förändras över tid, och materialet analyseras även i internationella samarbeten.

Tidiga skillnader i uppmärksamhet och perception

Projektet har redan bidragit med flera viktiga forskningsresultat. En studie visade att spädbarn som senare får autism följer andras blick lika bra som andra barn, men mer sällan själva tar initiativ till delad uppmärksamhet vid tio månaders ålder.
– Det här pekar på en tidig minskning i social motivation, snarare än på en svårighet att uppfatta andras blick eller intentioner, säger Terje Falck‑Ytter.

Andra tidigare studier inom projektet har visat att autistiska treåringar har en särskilt god förmåga att upptäcka visuella detaljer i komplexa bilder, något som tidigare främst har beskrivits hos äldre barn och vuxna. Forskarna inom projektet har också sett att spädbarn som senare får en autismdiagnos kan ha starkare pupillreaktioner vid ljusförändringar och vid vardagliga, icke‑sociala ljud. Tillsammans tyder dessa resultat på att biologiskt grundade skillnader i uppmärksamhet och sensorisk bearbetning finns tidigt i livet.
– Flera av våra fynd handlar om hur hjärnan tidigt reagerar på ganska basala fysiska intryck från omvärlden, genom till exempel syn och hörsel. Det ger oss ledtrådar till de mekanismer som kan påverka barnens fortsatta utveckling, säger Terje.

Hur stabila är tidiga diagnoser över tid?

Nu gör en donation på tio miljoner kronor över fem år från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse det möjligt att följa barnen ända till tio års ålder. Förlängningen innebär att forskarna kan studera hur stabila tidiga diagnoser är och om vissa barn förändrar sin utvecklingsbana under barndomen.
– En stor fråga är om det kan finnas undergrupper bland barn med autism, till exempel barn som utvecklar symtom senare i barndomen. Det är ett exempel på sådant vi nu kan undersöka, säger Terje Falck‑Ytter.

Förlängningen ger också förutsättningar att utveckla AI‑baserade verktyg för att förutsäga diagnoser vid tio års ålder utifrån kliniska data från treårsåldern. Dessutom kan forskarna analysera om mått från spädbarnstiden, som hjärnaktivitet, ögonrörelser och beteende, hänger ihop med senare utveckling.