Kickoff-möte för TraCedem hölls på Karolinska Institutet
KI Transdisciplinary Research Center for Personalized Dementia Prevention & Care (TraCeDem) höll sitt uppstartmöte den 1 april 2026 vid Karolinska Institutet. Det nyinrättade centrumet samlar forskare, kliniker och intressenter för att driva demensforskningen framåt genom hela vårdkedjan.
Under mötet presenterade ledare och biträdande ledare för samtliga tio arbetspaket (WP) sina planer och prioriteringar för de kommande tre åren och redogjorde för en samordnad och tvärvetenskaplig forskningsagenda.
Maria Ankarcrona, prefekt för Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, öppnade mötet och hälsade deltagarna välkomna.
Amaia Calderón-Larrañaga, huvudansvarig forskare för TraCeDem, inledde mötet med att presentera centrumets övergripande vision, struktur och strategiska inriktning. Hon beskrev hur TraCeDem är i linje med den nationella demensstrategin och betonade den långsiktiga ambitionen att fördröja insjuknandet i demens och förbättra livskvaliteten genom hela sjukdomsförloppet. Presentationen lyfte fram centrumets tvärvetenskapliga arbetssätt, där kompetens från epidemiologi, klinisk vård och social omsorg samlas, samt ett starkt samarbete med berörda intressenter, inklusive patienter och närstående.
WP1: Epidemiologi och prevention av demens
Giulia Grande förklarade att inom WP1 så kommer fokus att ligga på att kartlägga trenderna i förekomsten av demens, identifiera riskfaktorer och prognostisera den framtida belastningen i Sverige. I arbetet kommer nationella register och kohortdata att användas för att undersöka ojämlikheter i diagnos och utfall, särskilt med avseende på invandrarstatus.
WP2: Hälso- och tandvårdsbehov samt vårdutbud
Dorota Religa redogjorde för forskning om behandlingsstrategier, hantering av samsjuklighet och munhälsa hos personer med demens. Arbetet omfattar registerbaserade studier och metoder med både kvantitativa och kvalitativa inslag för att identifiera brister i vården och förbättra en integrerad, personcentrerad hälso- och sjukvård.
WP3: Samordning, tillgång och jämlikhet i vården
Janne Agerholm presenterade planer på att studera hur demensvården är organiserad genom hela vårdkedjan. Arbetet kommer att fokusera på integrerade vårdmodeller, patientmedverkan, närståendes roll samt ojämlikheter i tillgång till och kvalitet i vården.
WP4: Insatser för prevention av demens och tidig identifiering
Miia Kivipelto presenterade ett projekt om precisionsförebyggande åtgärder, där tidig upptäckt kombineras med skräddarsydda, multimodala insatser. Med utgångspunkt i FINGER-modellen kommer projektet att integrera biomarkörer, digitala verktyg och kliniska data för att utveckla och genomföra skalbara förebyggande strategier.
WP5: Insatser för ökad säkerhet, behandling och samordnad vård
Anna-Karin Welmer lyfte fram forskning med fokus på fallprevention och tidig identifiering av personer med hög risk, med målet att utveckla och pröva insatser inom primärvård och i närsamhället för ökad säkerhet och bättre vårdkontinuitet.
WP6: Insatser för förbättrad digital och social omsorg
Med fokus på digitala och sociala lösningar redovisade Linus Jönsson forskning som syftar till att stödja personer med demens och deras närstående, bland annat genom digitalt anhörigstöd, insatser inom institutionsvård och utveckling av beslutsstöd vid beteendemässiga och psykiska symtom.
WP7: Stöd till yngre forskare
Anna Marseglia presenterade initiativ för att stärka nästa generation forskare genom mentorsprogram, utbildningsinsatser och möjligheter till internationellt utbyte, med ambitionen att bygga en stark och samarbetsinriktad forskningsmiljö.
WP8: Patient- och allmänmedverkan, genus och etik
Maria Flink betonade hur patient- och allmänmedverkan integreras i samtliga forskningsaktiviteter. Arbetet ska säkerställa att forskningen utvecklas i nära samverkan med berörda aktörer och att frågor om genus, etik och ojämlikhet hanteras systematiskt.
WP9: Kunskapsomsättning och kapacitetsuppbyggnad
Åsa Hedberg redogjorde för strategier för kunskapsomsättning och ökad demenskunskap. Inom ramen för arbetspaketet utvecklas strukturer och aktiviteter för att säkerställa att forskningsresultat omsätts i praktik inom hälso- och sjukvård, utbildning och samhälle.
WP10: Spridning och partnerskap
Daniel Ferreira beskrev hur TraCeDems forskningsresultat ska nå beslutsfattare, yrkesverksamma och allmänheten. Arbetet fokuserar på strategisk kommunikation, partnerskap samt uppföljning och utvärdering av centerverksamhetens samhälleliga genomslag.
Under mötet höll även Cristin Lind från EUPATI Sverige en keynote-föreläsning , där hon betonade vikten av att både patienter och allmänheten involveras i forskningen. I anförandet lyfte hon fram hur ett meningsfullt samarbete med patienter och anhöriga kan stärka det vetenskapliga arbetets relevans, kvalitet och genomslagskraft.
Kickoff-mötet markerade starten för ett gemensamt arbete med att adressera centrala utmaningar inom prevention och vård vid demenssjukdom. Genom att sammanföra olika discipliner och aktörer syftar TraCeDem till att ta fram kunskap som kan omsättas i konkreta förbättringar inom politik, praktik och vardagen för personer som lever med demens.