Myndigheter diskuterade lärdomar från pandemin inför nästa hälsokris
Salen i Biomedicum på Karolinska Institutets campus i Solna var fullsatt den 20 mars, när forskare och myndighetsanställda samlades för att dela med sig av erfarenheter av registerforskning och datautlämning under covid-19-pandemin. Många hade stött på liknande problem, framförallt med långa ledtider och svårigheten att få tag i realtidsdata, men det fanns också flera framgångar att lyfta och lära av.
Det var expertkoordinatorerna i infektionssjukdomar och vaccinberedskap, Helena Hervius Askling, och hälsosystemsresiliens, Helena Nordenstedt, från Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet som tog initiativet och organiserade halvdagsseminariet, i samarbete med Socialstyrelsen.
Ett femtiotal forskare från olika universitet och medarbetare från Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Etikprövningsmyndigheten, Smittskydd Stockholm, Läkemedelsverket och SCB medverkade. Seminariet inleddes med presentationer av forskare som gjort registerstudier under covid-19-pandemin, samt av medarbetare från myndigheter som varit inblandade i datahantering, utlämning och samarbeten med lärosäten.
Därefter följde ett engagerat samtal om lärdomar att ta med, samt värdefulla framgångar och utmaningar att hantera vid nästa pandemi eller annan hälsokris.
– Sverige beskrivs ofta som en guldgruva för registerforskare, och det stämmer på många sätt, men att också kunna använda och analysera relevant data på rätt sätt under en pågående hälsokris, som till exempel covid-19-pandemin är en särskild utmaning. Det behövs för att snabbt kunna förstå vilka befolkningsgrupper som drabbas och på vilket sätt så att rätt insatser kan inledas så fort som möjligt, berättar Helena Hervius Askling. Hon fortsätter:
– Under eftermiddagen fick vi höra om flera bra exempel på samarbete mellan regioner, myndigheter och akademi, som relaterade i konkreta insatser och råd. Vi fick också se exempel på svårigheter att utnyttja den fulla potentialen i de data som finns i regionerna. Här nämndes brist på kompetens, tid och infrastruktur och ovana att samarbeta med akademin.
Framgångar att bevara och utmaningar att åtgärda
Goda samarbeten, tidigare erfarenhet av registerforskning, pågående registerforskning innan och mellan kriser, stort engagemang, nya vägar att gå och nya sätt att tänka var några av framgångsfaktorer som forskare och myndigheter såg under pandemin.
Alla var överens om att framgångarna nu behöver underhållas och byggas vidare på. Enklare processer, bättre nationell samordning, att kravställare och mottagare lär sig förstå varandra och att formaliserade processer finns på plats i förväg, är några av de förbättringar som lyftes för att undvika de problem och hinder som uppstod under pandemin.
– Att få träffas och ha den här typen av samtal i perioder då det inte är en direkt pågående hälsokris, är ovärderligt för att vara bättre förberedda när det sker. Det är just därför vi på Centrum för hälsokriser vill skapa den här typen av forum. Vi ser det som en av lärosätenas roller, att just vara ett forum där inte bara vi forskare själva, utan även andra som berörs. Till exempel myndigheter och företrädare för regioner som kan träffas, lära av varandra och föra ett utvecklande samtal, säger Helena Hervius Askling.
Centrum för hälsokriser kommer fortsätta driva frågan om lärdomar från covid-19-pandemin. Inte minst i ljuset av att det är fem år sedan pandemin bröt ut. Fler evenemang planeras och utfallet av seminariet den 20 mars kommer att diskuteras vidare bland de medverkande presentatörerna.