AI kan screena för livmoderhalscancer i resurssvaga länder

Tillgången till screening för livmoderhalscancer i låg- och medelinkomstländer kan förbättras med hjälp av AI, visar en ny studie från Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Helsingfors universitet som publicerats i tidskriften BMJ. Men tekniken kräver stöd från fungerande vårdsystem för att ge effekt.
I många låg- och medelinkomstländer saknar kvinnor tillgång till screening för livshotande sjukdomar som livmoderhalscancer. Nu visar forskare från Sverige och Finland att artificiell intelligens, AI, kan användas för att analysera cellprover från livmoderhalsen inom primärvården i miljöer med begränsade resurser.
Projekt i Kenya och Tanzania
Studien bygger på erfarenheter från kliniska projekt på landsbygden i Kenya och Tanzania, där forskarna testade ett AI-baserat system för screening av livmoderhalscancer. Cellprover från 3 000 kvinnor digitaliserades på plats och analyserades med hjälp av AI, med efterföljande granskning av medicinska experter. Lokala sjukvårdare utbildades i att använda systemet, och projektet integrerades i befintliga vårdstrukturer.

– Endast en tredjedel av världens kvinnor har genomgått screening för livmoderhalscancer, trots att svår sjukdom går att förebygga. AI möjliggör screening i resurssvaga miljöer där tillgången till patologer och laboratorier är begränsad och kan korta tiden från provtagning till diagnos, säger studiens sisteförfattare Johan Lundin, professor vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.
Forskarna betonar dock att tekniken inte är en universallösning. Utan fungerande elförsörjning, tillgång till reagenser, utbildad personal och förtroende från lokalsamhället riskerar AI-baserad diagnostik att bli ineffektiv och öka klyftorna snarare än att minska dem. Forskarna föreslår att AI-baserad diagnostik bör integreras i nationella hälsoprogram och att tekniken utvecklas för att fungera offline och med begränsade resurser.
Måste anpassas till lokala förhållanden
De betonar också vikten av att utvärdera cellbaserad AI-analys i kombination med molekylär HPV-testning för att hitta det mest effektiva sättet att screena för livmoderhalscancer i miljöer med begränsade resurser.

– Tekniken fungerar bara om den är anpassad till lokala förhållanden. För att AI ska göra verklig nytta krävs investeringar i hela vårdkedjan. Vår studie ger viktiga lärdomar om hur AI kan implementeras på ett ansvarsfullt sätt, säger studiens försteförfattare Nina Linder, gästprofessor i AI-baserad diagnostik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
Studien genomfördes i samarbete med Kinondo Kwetu Hospital i Kenya och Muhimbili University of Health and Allied Sciences i Tanzania. Den har finansierats av bland annat Erling-Perssons stiftelse, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Vetenskapsrådet. Johan Lundin är medgrundare till Aiforia Technologies, men företaget har inga produkter för screening av livmoderhalscancer och har inte bidragit till studien.
Publikation
“AI-supported diagnostic innovations for impact in global women’s health”, Nina Linder, Dinnah Nyirenda, Andreas Mårtensson, Harrison Kaingu, Billy Ngasala, Johan Lundin, The BMJ, online 10 oktober 2025, doi: 10.1136/bmj-2025-086009.