Publicerad: 2026-06-08 09:30 | Uppdaterad: 2026-06-08 09:44

Nya ledtrådar om prognos vid melanom

Illustration av hudcancerceller i ett hudlager.
Foto: Getty Images

Varje år diagnostiseras över 6 000 svenskar med melanom. Melanom är en hudcancer som, om den upptäcks sent, kan vara dödlig. Alla melanom beter sig inte på samma sätt. I en ny avhandling från Karolinska Institutet undersöks varför vissa patienter får sämre utfall än andra och om vissa markörer i tumörvävnad kan hjälpa oss att förutsäga vilka som är i riskzonen.

Vi bad Sofi Vikström, doktorand vid institutionen för onkologi-patologi att berätta mer om sin avhandling.

Porträttbild av mörkhårig kvinna med kantiga glasögon och svart tröja.
Sofi Vikström Foto: N/A

– I min avhandling har jag tittat på överlevnaden för personer med hudmelanom, både över tid och jämfört med människor utan sjukdomen. Jag har använt ett mått som visar hur många levnadsår man förlorar av sjukdomen. Jag har också undersökt om nivån av ett visst protein (SAMHD1) i tumören hänger ihop med hur länge patienterna överlever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi såg att överlevnaden har blivit bättre under perioden 2011–2020 jämfört med tidigare år (1990–2010). Vi visade också att personer med melanom i stadium II och III förlorar levnadsår jämfört med befolkningen i stort. Dessutom såg vi att patienter vars tumörer hade höga nivåer av proteinet SAMHD1 oftare levde längre än de med låga eller inga nivåer, särskilt när melanomet hade spridit sig till hjärnan.

Hur kan den kunskapen bidra till att förbättra människors hälsa?

– Den förbättrade överlevnaden de senaste åren kan bero på nya behandlingar, men också på bättre upptäckt av sjukdomen i tid. Genom att visa hur många levnadsår som faktiskt går förlorade kan det bli tydligare varför det är viktigt med förebyggande insatser och behandlingar. Proteinet SAMHD1 skulle i framtiden kunna hjälpa läkare att se vilka patienter som löper störst risk och därför behöver extra noggrann uppföljning eller annan behandling. Sammantaget ger avhandlingen en tydligare bild av hur sjukdomen utvecklas och vad som påverkar överlevnaden.

Vilka är dina framtida ambitioner?

– Jag vill fortsätta arbeta i gränslandet mellan klinisk patologi och translationell forskning. På kort sikt vill jag lära mig mer om hur melanom fungerar, till exempel hur immunförsvaret reagerar på tumörer, kopplat till SAMHD1. På längre sikt hoppas jag kunna bidra till att ta fram nya sätt att förutsäga sjukdomens utveckling och förbättra behandlingen, särskilt för patienter med avancerat melanom som spridit sig till hjärnan.

Doktorsavhandling

Clinical and epidemiological perspectives of prognosis in cutaneous melanoma

Disputation

Fredag 12 juni kl. 9:00, Cancer Center Karolinska (CCK) Lecture Hall R8:00, Visionsgatan 56.