Fler faktorer än gener påverkar läkemedelssvar vid leukemi
Genom att kombinera flera typer av analyser kan forskare bättre förstå varför behandlingar fungerar olika vid akut myeloisk leukemi (AML). Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.
Akut myeloisk leukemi (AML) är en form av blodcancer där prognosen ofta är allvarlig, särskilt hos äldre patienter. Trots framsteg inom riktade behandlingar är återfall vanligt och effekten av behandling varierar mellan patienter.
I sin avhandling har Nona Struyf, doktorand vid institutionen för onkologi-patologi, undersökt hur så kallad funktionell precisionsmedicin kan bidra till att bättre förutsäga vilken behandling som fungerar för enskilda patienter. Metoden kombinerar genetiska analyser med tester där patientens cancerceller exponeras för olika läkemedel utanför kroppen.
– Vårt mål var att förstå varför patienter svarar olika på behandling, och om en kombination av olika typer av data kan bidra till att identifiera vilka behandlingar som är mest effektiva för enskilda patienter, säger Nona Struyf, doktorand vid institutionen för onkologi-patologi.
I arbetet analyserades prover från patienter med AML med hjälp av flera avancerade tekniker, bland annat mätningar av genuttryck och proteiner samt analyser på enstaka celler. Dessa data kopplades till hur cellerna reagerade på olika läkemedel.
Cellutveckling kopplas till läkemedelssvar
Resultaten visar att läkemedelsresponsen skiljer sig tydligt mellan patienter och inte enbart kan förklaras av genetiska förändringar. I stället tycks cellernas tillstånd, till exempel om de liknar omogna stamceller eller mer utvecklade celler, spela en viktig roll för hur de svarar på behandling.
– Vi såg att cellens egenskaper och utvecklingsstadium, liksom tidigare behandlingar, påverkar både känslighet och motståndskraft mot läkemedel, säger Nona Struyf.
Studien identifierade också flera möjliga mekanismer bakom att behandling slutar fungera, såsom förändringar i cellernas signalvägar och deras förmåga att undvika celldöd. Detta tyder på att sjukdomen kan förändras över tid, vilket kan göra det svårt att behandla med enbart en typ av läkemedel.
Avhandlingsarbetet har handletts av PhD Tom Erkers, vid institutionen för onkologi-patologi. Disputationen äger rum den 15 juni.