Publicerad: 2017-03-01 08:00 | Uppdaterad: 2017-03-01 09:39

Läkemedel mot influensa säkra under graviditet

Nyfödda barn till kvinnor som under graviditeten behandlats med läkemedel mot influensa uppvisar ingen ökad risk att drabbas av ohälsa eller missbildningar. Det visar den hittills största studien på området som letts från Karolinska Institutet och som nu publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften The BMJ.

Gravida kvinnor har en ökad risk för att bli allvarligt sjuka i influensa, och barn till kvinnor som är svårt sjuka i influensa under sin graviditet kan drabbas av komplikationer såsom för tidig födsel. Därför har hälsomyndigheterna i både Europa och USA rekommenderat att gravida ska erbjudas behandling vid insjuknande och även förebyggande behandling om de kommit i nära kontakt med någon som har influensa.

Den förebyggande behandlingen innebär i Sverige att man tar Tamiflu, en så kallad neuraminidashämmare, i tablettform under tio dagar efter att man har blivit utsatt för smitta. Trots rekommendationen att behandla gravida kvinnor har det funnits relativt lite kunskap om eventuella risker för barnet avseende missbildningar, sjuklighet och dödlighet under nyföddhetsperioden.

Tamiflu vanligaste behandlingen

Nu rapporterar forskare från bland annat Karolinska Institutet resultaten från den hittills största studien på området. Studien omfattade knappt 700 000 kvinnor och deras barn födda efter graviditetsvecka 22 i Sverige, Norge, Danmark och Frankrike under åren 2008-2010, flertalet i samband med utbrottet av svininfluensan (H1N1). Inga ökade risker för barnet kunde påvisas.

– De studier som tidigare varit publicerade på området har varit för små för att säkert kunna avfärda eventuella risker för missbildningar och sjuklighet. Vår studie uppskattas vara stor nog för att kunna påvisa skillnader mellan exponerade och oexponerade barn, säger Sophie Graner, förlossningsläkare och forskare vid Centrum för Läkemedelsepidemiologi, Institutionen för medicin, på Karolinska Institutet som har samordnat studien.

Från varje land sammanlänkades informationen från flera olika hälsoregister och på detta vis kunde forskarna identifiera knappt 6 000 kvinnor som hade hämtat ut recept på neuraminidashämmare någon gång under graviditeten. Den enda neuraminidashämmaren på den svenska marknaden är för tillfället Tamiflu. Det var också det läkemedlet som flest av de behandlade kvinnorna i studien, 74 procent, hade hämtat ut.

Förstärker resultaten från tidigare studier

I jämförelsen mellan exponerade och oexponerade barn kunde forskarna utesluta stora skillnader i andelen för tidigt födda, dödfödda eller dödsfall under nyföddhetsperioden. De kunde inte heller påvisa att barnen som exponerats för neuraminidashämmare under fosterlivet hade någon ökad risk att födas med missbildningar eller drabbas av sjuklighet under de första fyra levnadsveckorna.

– Resultaten är viktiga eftersom det är många gravida kvinnor som varje år utsätts för smitta under influensasäsongen. Studien förstärker resultaten från tidigare studier som pekar på att det inte verkar vara någon risk för allvarliga komplikationer för barnet om kvinnan är i behov av influensaläkemedel, säger Sophie Graner.

Forskningen har finansierats av Karolinska Institutet i Sverige, Université Toulouse III i Frankrike, Norwegian Institute of Public Health och Universitetet i Bergen i Norge, Statens Serum Institut i Danmark samt Hallas-Møller stipend från Novo Nordisk Fonden och det danska medicinska forskningsrådet.