Publicerad: 2020-04-02 16:11 | Uppdaterad: 2020-04-30 17:38

Expertgrupp ger råd om forskningsetik

Niklas Juth, docent i medicinsk etik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) Foto: Stefan Zimmerman

Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen har inrättat en resursgrupp för forskningsetiska frågor i samband med covid-19-pandemin. Gruppen består av fyra experter från KI, däribland Niklas Juth, lektor och docent i medicinsk etik, som är gruppens sammankallande.

Resursgruppen ska ge ge KI:s forskare vägledning i forskningsetiska frågor. Både gällande regelverk och lagar, som etikprövningslagen, och gällande forskningsetiska frågor där det inte finns lagar men etiska principer.

Vad ska ni bidra med?

– Vi hoppas kunna hjälpa forskare som har etiska frågor rörande forskning om covid-19, exempelvis testning eller behandling. Vi ska också fungera som ett stöd för KI:s ledning så att de inte behöver svara på alla sådana frågor själva, säger Niklas Juth.

– Men vi har inte mandat att godkänna eller underkänna forskning. Vi ersätter inte Etikprövningsmyndigheten, det är viktigt att betona. Vi ger råd och pekar i rätt riktning, men kan inte säga åt någon vad de får eller inte får göra.

Varför är det viktigt med en expertgrupp i etik?

– När det råder så här extraordinära omständigheter är det lättare än vanligt att springa för fort. Man kan få för sig att det råder undantagstillstånd och nästan glömma att hålla sig till de regler och bestämmelser som fortfarande finns.

– Därför kan det vara bra att få möjlighet till vägledning om man är osäker på vad som gäller, och ett extra stöd så att man inte börjar göra saker som man inte fick göra tidigare. Vårt arbete handlar i stor utsträckning om att påminna alla forskare på KI om att det som gällde innan covid-19-pandemin fortfarande gäller. Det råder inget juridiskt undantagstillstånd, etikprövningslagen gäller fortfarande.

Vilka frågor blir särskilt svåra att hantera i samband med pandemin?

– Den ena är balansen mellan att inte hindra viktig forskning och samtidigt hjälpa till att efterleva de regler och bestämmelser som finns.

– Den andra, som är mer etiskt principiellt svår, är gränsdragningen mellan forskning och behandling. Det har redan nu blivit tydligt att man lockas att ta till experimentella åtgärder i kliniska syften. Men det är olika regelverk och i viss utsträckning olika etiska principer som gäller för forskning och behandling och det måste man komma ihåg.

– Ett vanligt råd från oss kommer att vara ”sök tillstånd hos Etikprövningsmyndigheten”. De avgör vad som bedöms som forskning och har dessutom infört förturshantering av forskning med anknytning till covid-19.

KI:s resursgrupp för forskningsetiska frågor

  • KI:s resursgrupp för etikfrågor i samband med covid-19-pandemin bildades i mars 2020.
  • Sammankallande är Niklas Juth, docent och lektor i medicinsk etik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, KI.
  • i gruppen ingår även Gert Helgesson, professor i medicinsk etik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, KI, Claes Frostell, professor och överläkare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus samt ordförande för etikrådet vid KI och Kristina Broliden, professor i infektionssjukdomar vid institutionen för medicin, Solna, KI, och överläkare i klinisk virologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Kontaktperson för KI-forskare: Niklas Juth