Skip to main content
Publicerad: 2020-04-30 13:06 | Uppdaterad: 2020-05-04 10:38

Soo Aleman, nationell koordinator för WHO-studie: ”Med en global studie kan vi få bättre svar”

Sverige kan bidra med bra data till den globala kliniska studien Solidarity, som på WHO:s initiativ testar effekt och säkerhet för läkemedel som används i behandlingen av covid-19. Det konstaterar Soo Aleman, docent och överläkare och koordinator för den svenska delen av studien.

Vad innebär ditt uppdrag som nationell koordinator för Solidarity-studien?

Att jag koordinerar ett nätverk bestående av representanter från de sju universitetssjukhusen i Sverige för att delta i den globala WHO-studien Solidarity som testar effekt och säkerhet hos ett antal läkemedel för behandling av covid-19-patienter, säger Soo Aleman, docent vid institutionen för medicin, Huddinge, samt överläkare och sektionschef på medicinsk enhet infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Vilken kunskap saknas vad gäller läkemedelsbehandlingar av covid-19, och hur kan den här studien ändra på det?

– I dagsläget har inget läkemedel bevisat bra effekt vid covid-19. Problemet är att det har gjorts många små behandlingsstudier och oftast utan kontrollgrupper, vilket gör det svårt att utvärdera effekterna av de testade läkemedlen. Små studier ger inte heller bra information om hur säkert läkemedlet är. Därför är det extra viktigt att det genomförs stora studier för att patienterna ska få den effektivaste och säkraste behandlingen.

– Genom att inkludera många patienter i en sådan här global studie kan vi få bättre svar på om läkemedlen har effekt och få pålitligare säkerhetsdata. De största styrkorna med Solidarity är att det blir ett stort antal patienter när länderna slår ihop sina resultat och att det finns en kontrollarm – standardbehandling – att jämföra med.

Hur ska den nationella studien utföras?

– Vi börjar med ett upplägg där patienterna lottas till att få antingen Remdesivir, hydroxiklorokin eller standardbehandling. Tanken är att inkludera 1 000 patienter. Vi samarbetar med Norge och använder samma studieprotokoll som dem för att få fler patienter och kunna göra säkrare analyser. Vi har lämnat in ansökan om studien till Läkemedelsverket och etikansökan till Etikprövningsnämnden och väntar nu på svar.

Vad kan den svenska delen av studien bidra med?

– De som deltar i Sverige har god erfarenhet av kliniska prövningar och kan bidra med bra insamlad data. Eftersom det ska vara lätt för länderna att komma igång har Solidarity-studien i grunden ett väldigt enkelt studieprotokoll. Vi undersöker fler än de grundläggande parametrarna i vår studie, och hoppas på så sätt kunna bidra med ytterligare kunskap om sjukdomen.

Vad hoppas ni uppnå med det nationella arbetet?

– Att vi kan utbyta erfarenhet och kunskap i det här nationella nätverket. Det kan också användas för att genomföra andra studier. När vi har kommit igång med Solidarity-studien planerar vi att bjuda in andra sjukhus i Sverige att vara med, flera har redan hört av sig med intresse.

Hur samordnas resultaten från Solidarity-studien?

– Studien är adaptiv, vilket betyder att försöksarmarna kan ändras allt eftersom man får mer kunskap om vilka läkemedel som är effektiva och inte. En global data- och säkerhetskommitté gör interimsanalyser och beslutar om någon av försöksarmarna har visat tydlig effekt, om någon ska stoppas för att den inte visar effekt eller om ytterligare läkemedel ska tas in i studien.