Nyhetsarkiv

Om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet nu kunnat visa. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskiften Nature Human Behaviour, och är en del av KINDs forskningsprojektet Babytwins Study Sweden (BATSS) där tvillingar följs från fem månader till tre års ålder.

Forskare vid Karolinska Institutet och UCL har identifierat en allmän faktor som påverkar unga människors beslutsförmåga, oberoende av IQ. Hög beslutsskärpa är kopplat till god social förmåga, enligt en ny studie som har publicerats i tidskriften Neuron.

Tidpunkten när en blivande mamma drabbas av blodbrist—ett relativt vanligt tillstånd sent i graviditeten—kan spela en stor roll för det växande fostret, enligt en studie vid Karolinska Institutet publicerad i tidskriften JAMA Psychiatry. Forskarna hittade en koppling mellan blodbrist tidigt i graviditeten och en ökad risk för autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Blodbrist mot slutet av graviditeten hade inte samma korrelation.

Vad är det som händer i hjärnan när vi känner obehag? Forskare vid Karolinska Institutet är nu ett steg närmare svaret på den frågan. I en ny studie publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry har forskarna kartlagt vilka nervbanor i hjärnan hos möss som styr beteenden förknippade med aversion.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en evolutionärt bevarad luktmolekyl i däggdjursblod som attraherar rovdjur och har motsatt effekt på bytesdjur. Människor som utsätts för lukten blir stressade och reagerar på den som om de vore bytesdjur. Fynden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.

Vad händer i hjärnan när vi ser att andra upplever ett trauma eller utsätts för smärta? Jo, samma regioner som involveras när vi själva har ont aktiveras också när vi tittar på andra som ser ut att vara med om smärtsamma upplevelser. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i Nature Communications. Men vi är olika känsliga för att lära oss rädsla av andra och en förklaring verkar finnas i det endogena opioidsystemet.

Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats kartlägga de regioner i hjärnan som är involverade i en av de mest fundamentala aspekterna av vårt medvetande: hur vi uppfattar vår kropp som hel och samtidigt vår egen, skild från andra och den omgivande världen. Studien, som publiceras i tidskriften Current Biology, genomfördes med hjälp av så kallad fMRI av hjärnan samtidigt som försökspersonerna deltog i experiment som skapar illusionen att man byter kropp.