Hjärnan upptäcker sjukdom hos andra kort efter insjuknande
Människans hjärna är mycket bättre än vi tidigare trott på att upptäcka och undvika sjukdom. Bara genom synen och luktsinnet kan vi, redan innan sjukdomen bryter ut ordentligt, upptäcka att medmänniskor är smittade. Och inte bara upptäcka – vi agerar också på informationen och undviker sjuka personer. Det visar en ny studie från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
Människan har ett väl fungerande immunförsvar för att bekämpa sjukdom. Men eftersom det är en stor ansträngning för immunförsvaret och kroppen att bekämpa sjukdomar borde det vara en överlevnadsinstinkt att undvika att alls smittas. En ny studie visar att så är fallet: människans hjärna är bättre på att upptäcka sjukdom i tidigt skede hos medmänniskor än vi tidigare trott. Inte nog med det – vi har också en tendens att agera på de signalerna genom att gilla sjuka personer mindre än friska.
– Vi ser i studien att människans hjärna faktiskt är bra på att upptäcka detta och att upptäckten motiverar ett undvikande beteende, säger professor Mats Olsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet som lett arbetet.
Aktiviteten i hjärnan mättes
Genom att injicera ofarliga delar av bakterier aktiverade forskarna immunförsvaret hos försökspersoner, som sedan under några timmar fick klassiska symtom på sjukdom; trötthet, värk och feber. Under dessa timmar togs luktprover från personerna och de fotograferades och filmades. Därefter försvann det injicerade ämnet ur kroppen och därmed symtomen.
Sedan exponerades en annan grupp av försökspersoner i magnetkamera för lukt och bilder av de sjuka och friska personerna. De fick skatta hur mycket de gillade personerna på bilderna samtidigt som aktiviteten i deras hjärna mättes.
Efter det fick de, bara genom att titta på bilderna, uppge vilka som såg sjuka ut, vilka de ansåg vara attraktiva och om de ville umgås med personerna på bilderna.
– Studien visar en signifikant skillnad på att människor tycker bättre om och hellre umgås med friska personer än de individer vars immunförsvar vi dragit igång genom försöket. Vi kan också se att hjärnan är bra på att lägga ihop svaga signaler från flera sinnen som gäller personens hälsotillstånd, säger Mats Olsson.
Kan få motsatt effekt i nära relationer
Han ser det som en biologisk bekräftelse på logiken i att man bör undvika att bli sjuk om man ska överleva.
– Det sunda förnuftet säger att det bör finnas en grundläggande beteenderepertoar som bistår immunförsvaret. Undvikande behöver dock inte gälla om du har en nära relation till personen som är sjuk. Det är till exempel bara dina barn du pussar om de har snor rinnande ur näsan, få andra personer. Med andra ord, en sjukdomssignal kan i nära relationer öka omvårdnaden. Med denna studie visar vi att hjärnan är mer känslig för dessa signaler än vi tidigare trott, säger Mats Olsson.
Forskningen har genomförts i samarbete med flera parter, framför allt med Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Deutscher Akademischer Austauschdienst.
Publikation
”Behavioral and neural correlates to multisensory detection of sick humans”
Christina Regenbogen, John Axelsson, Julie Lasselin, Danja K. Porada, Tina Sundelin, Moa G. Peter, Mats Lekander, Johan N. Lundström, Mats J. Olsson
PNAS, online 22 maj 2017. doi: 10.1073/pnas.1617357114