Nyhetsarkiv
På den här sidan kan du söka fram äldre nyheter. Välj ämne, typ av nyhet eller skriv in ett eget sökord för att filtrera fram nyheter.
Visa kompakt
Att följa hjärnskadebiomarkörer och glukosvariation på patienter som drabbats av en akut skallskada under hela första veckan kan ge en bättre bild av sjukdomsförloppet. Det kan forskare vid Karolinska Institutet visa i en artikel publicerad i Lancet Neurology. Något som, i förlängningen, kan leda till en mer individualiserad behandling.
Nyheter
Karolinska Institutet har tecknat samarbetsavtal med den europeiska forskningsinfrastrukturen EBRAINS, som erbjuder digitala verktyg och tjänster för forskning om hjärnan. Syftet är både att ge KI:s forskare tillgång till ny digital teknik och resurser i framkant och att bidra till att vidareutveckla EU:s kraftsamling inom neurovetenskap.
Nyheter
Bakteriell hjärnhinneinflammation, meningit, är en livshotande infektionssjukdom som kan leda till långvariga neurologiska besvär hos dem som överlever. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie på råttor att hjärnans verktyg för att rensa bort avfall, det glymfatiska systemet, fallerar vid bakteriell hjärnhinneinflammation, vilket leder till en ansamling av giftigt skräp som skadar nervcellerna. Studien har publicerats i tidskriften mBio.
Nyheter
Det är känt sedan tidigare att nervsystemet kommunicerar med immunsystemet och reglerar inflammatoriska processer i kroppen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet hur elektrisk aktivering av en specifik nerv kan påskynda läkningen av akut inflammation. Fynden, som publicerats i tidskriften PNAS, öppnar för nya sätt att påskynda läkning av inflammation.
Nyheter
Hittills har det saknats en pålitlig objektiv metod för att diagnostisera tinnitus. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att så kallad hjärnstamsaudiometri kan användas för att mäta förändringar i hjärnan hos personer med konstant tinnitus. Studien har publicerats i Journal of Clinical Investigation.
Nyheter
Det finns ett samband mellan förmågan att förstå komplex meningsbyggnad och den finmotoriska förmågan att hantera verktyg. I en ny studie i tidskriften Science visar forskare vid Karolinska Institutet och det franska forskningsinstitutet Inserm att samma grupp nervceller i hjärnan är inblandad i båda färdigheterna. Studien som också visar att användning av verktyg förbättrar språkförmågan, och vice versa, kan i framtiden erbjuda nya möjligheter att behandla patienter med nedsatt språkförmåga.
Nyheter
Genom att studera nejonögats hjärna har forskare på Karolinska Institutet kunnat flytta hjärnbarkens födelse bakåt i tiden med cirka 300 miljoner år, det vill säga till mer än 500 miljoner år sedan. Dessa fynd ger ny kunskap och förståelse för hur hjärnan har utvecklats under evolutionen. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.
Nyheter
Förmåga att gå i en relativt normal takt samt att effektivt kunna bearbeta information var de viktigaste faktorerna för att personer med multipel skleros (MS) skulle kunna fortsätta att delta i sociala aktiviteter. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som har publicerats i tidskriften Multiple Sclerosis Journal. Resultatet belyser enligt forskarna vikten av att integrera motorisk och kognitiv rehabilitering i vården av MS-patienter.
Nyheter
Rättelse: Artikeln “Reduction in Mental Health Treatment Utilization Among Transgender Individuals After Gender-Affirming Surgeries: A Total Population Study” har korrigerats efter en genomgång av den statistiska metodologin och vissa av slutsatserna. Artikeln publicerades i The American Journal of Psychiatry den 4 oktober 2019. En rättelse publicerades den 1 augusti.
Nyheter
Vissa myelinproducerande celler i hjärnan, oligodendrocyter, som angrips av immunförsvaret vid multipel skleros (MS), förändras vid MS och kan därmed ha ytterligare inverkan på sjukdomen än vad som tidigare har beskrivits. Det visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Edinburghs universitet i Storbritannien och som publiceras i tidskriften Nature.
Nyheter
En ny studie visar att det sker en väldigt begränsad nybildning av celler i hjärnan hos patienter med sjukdomen multipel skleros (MS). Fynden stöder vikten av att behandla MS tidigt i sjukdomsförloppet då de angripna cellerna kan reparera skador, men inte ersättas av nya. Resultaten publiceras i tidskriften Nature av forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet.
Nyheter
En grupp av "stoppceller" i hjärnstammen hos möss är nödvändig för djurens förmåga att stanna när de går, enligt en ny studie från Karolinska Institutet. Forskningsartikeln, som publiceras i tidskriften Cell, beskriver en signalväg i hjärnstammen specifikt ägnad åt att avbryta pågående gångrörelser – och vars selektiva aktivering stoppar rörelsen medan dess inaktivering främjar rörelse.
Nyheter
En ny studie från Karolinska Institutet ger ökad kunskap om hur hjärnan processar yttre intryck som beröring, synintryck och ljud från olika källor och sidor av kroppen, för att välja och generera adekvata rörelser. Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften Neuron och visar att ett område i hjärnan som kallas striatum fungerar som nod för integreringen av olika typer av sensorisk information, med specialiserade funktioner för olika typer av nervceller.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med kollegor i USA, Grekland och Schweiz upptäckt nervceller i ryggmärgen som är involverade i regleringen av tempot vid gång. Studien publiceras i vetenskapstidskriften Neuron.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat de nervkretsar i ryggmärgen hos möss som styr förmågan att omväxlande röra höger och vänster ben. Studien, vars resultat publiceras i tidskriften Nature, visar att två grupper av nervceller styr vid olika rörelsehastigheter och att djuren inte kan röra sig normalt när dessa cellpopulationer saknas.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har skapat en genförändrad mus, där vissa nervceller kan aktiveras med hjälp av blått ljus. Genom att lysa med blått ljus på celler från hjärnstammen eller ryggmärgen i dessa möss kan forskarna slå på och av gångliknande aktivitet. Resultaten, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience, kan få betydelse för utveckling av framtida behandling vid ryggmärgsskada.
Nyheter