Publicerad: 2019-12-11 14:55 | Uppdaterad: 2019-12-13 14:50

Ny studie om förändring av muskelmassa och styrka efter könsbekräftande behandling kan få betydelse för idrottens regelverk

KI-forskare Thomas Gustafsson, professor på institutionen för laboratoriemedicin/avdelningen för klinisk fysiologi och Stefan Arver, docent på institutionen för medicin och överläkare på ANOVA Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, är ansvariga för en studie om förändring av muskelmassa, muskelsammansättning och styrka hos transpersoner som genomgår hormonbehandling.

När det är rättvist att tillåta transpersoner att tävla i idrott i linje med deras könsidentitet är en svår och känslig fråga med tanke på önskan att säkerställa rättvisa, säkra och meningsfulla tävlingar samtidigt som man vill tillgodose transpersonernas rättigheter och självständighet. Studien är publicerad i tidskriften The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism (JCEM).

Tommy Lundberg, forskare och ansvarig för mätningarna av muskelmassa och styrka i studien. Vad är bakgrunden till studien?

Tommy Lundberg, forskare, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för klinisk fysiologi

Övergripande så är vi i detta projekt intresserade av att öka kunskapen om könshormonförändringar i vuxen ålder och vad som sker i muskulatur, hjärta, kärl och fettväv. I denna studie som nu har publicerats har vi valt att noggrant kartlägga förändringar i styrka, muskelmassa och muskelsammansättning med könsbekräftande hormonbehandling. Detta är en het potatis i idrottsvärlden just nu eftersom idrottsliga organ måste ta ställning till vilka regler som ska gälla för transpersoner som genomgår hormonbehandling och därefter vill tävla i den kategori som överensstämmer med deras könsidentitet. Hittills har det funnits mycket sparsamt med vetenskapliga data kring vilka förändringar som sker med hormonbehandlingen, inte minst när det gäller styrka.

Vad har ni kommit fram till?

I linje med vad vi förväntade oss ökade transmännens muskelmassa och styrka rejält efter 12 månaders testosteronbehandling. Mer överraskande var kanske att transkvinnorna inte tappade styrka alls trots hämmad testosteronproduktion. Effekten på muskelmassa hos transkvinnorna var dessutom mindre än vad många tidigare har trott, de tappade endast 5 % av muskelmassan över lårmuskulaturen.

Vad kan effekten bli av studiens resultat?

Flera internationella idrottsorganisationer har redan efterlyst mer forskning på området. Alla idrotter vill i grunden inkludera transpersoner men det anses också vara viktigt att skydda damkategorin i idrott från orättvisa fördelar. Därför det viktigt att det publiceras studier som undersöker förändringar i fysiska parametrar som muskelmassa, styrka och kondition under pågående behandling. Hur våra data kommer att tolkas och användas inom idrotten är för tidigt att säga men vi bidrar helt klart med en viktig pusselbit. Det är dock viktigt att påpeka att vi endast undersökt några utvalda prestationsfaktorer och detta var hos otränade personer. Vilka fysiska förändringar som sker hos elitidrottande transpersoner som genomgår behandling samtidigt som de tränar är mycket svårt att spekulera om, det finns inga sådana studier.

Vad är nästa steg?

För det första har vi planerat en 3-årsuppföljning för att se vad som händer över längre tid. De första deltagarna i studien har redan kommit till den tidpunkten. Dessutom har vi tagit vävnadsprover från muskel, fett och hud som ska analyseras i labbet. Förhoppningsvis kan de analyserna ge oss ytterligare kunskap om vilka förändringar som sker när man så radikalt skiftar könshormonprofil i vuxen ålder. Det vore också intressant att studera andra prestationsfaktorer som är viktiga inom idrotten, till exempel maximal syreupptagningsförmåga.   

Populärvetenskaplig sammanfattning

Kontakt

Tommy Lundberg Assisterande Lektor