Luftföroreningar kan öka risken för ALS
Långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till ökad risk för svåra nervsjukdomar som ALS och verkar även bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Neurology.
– Vi ser en tydlig koppling trots att nivåerna av luftföroreningar i Sverige är låga jämfört med många andra länder. Det understryker vikten av att förbättra luftkvaliteten, säger studiens förstaförfattare Jing Wu, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Motorneuronsjukdomar (MND) är allvarliga neurologiska sjukdomar där nervcellerna som styr våra frivilliga rörelser bryts ner och slutar fungera, vilket leder till muskelsvaghet och förlamning. Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är den vanligaste typen och står för runt 85–90 procent av fallen.
Miljöfaktorer kan ha betydelse
Orsakerna bakom dessa sjukdomar är till stor del okända, men miljöfaktorer har länge misstänkts spela en roll. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att luftföroreningar kan vara en sådan faktor.
Studien omfattade 1 463 personer i Sverige med nydiagnostiserad MND som jämfördes med 1 768 syskon och över 7 000 matchade kontrollpersoner från den allmänna befolkningen. Forskarna analyserade halterna av partiklar (PM2.5, PM2.5-10, PM10) och kvävedioxid vid bostadsadressen upp till tio år före diagnos.
Årsmedelvärdena för dessa luftföroreningar låg strax över WHO:s riktvärden och även de högsta uppmätta värdena var betydligt lägre än i länder med mycket luftföroreningar.
Upp till 30 procent högre risk
Långvarig exponering för luftföroreningar, även vid relativt låga nivåer som är typiska för Sverige, var förknippad med en 20 till 30 procent högre risk att insjukna i MND. Dessutom hade personer som bott i områden med högre föroreningshalter en snabbare försämring av motorik och lungfunktion efter diagnos. De hade även en ökad risk att dö och behövde i större utsträckning behandlas i respirator.
– Våra resultat tyder på att luftföroreningar inte bara kan bidra till att sjukdomen uppstår, utan också påverka hur snabbt den fortskrider, säger Caroline Ingre, adjungerad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
När analyserna begränsades till ALS-patienter var mönstret i stort sett detsamma som för hela MND-gruppen.
Inflammation och oxidativ stress
Forskarna betonar att studien inte kan visa vilka mekanismer som ligger bakom sambandet, men tidigare forskning pekar på att luftföroreningar kan orsaka inflammation och oxidativ stress i nervsystemet. Eftersom det är en observationsstudie kan den inte fastställa orsakssamband.
Studien är baserad på svenska registerdata och har finansierats av bland annat US Center for Disease Control and Prevention, Vetenskapsrådet och Karolinska Institutet. Några av artikelförfattarna har mottagit forskningsanslag och/eller arvoden från läkemedelsbolag, se den vetenskapliga artikeln för en komplett förteckning över potentiella intressekonflikter.
Publikation
”Long-Term Exposure to Air Pollution and Risk and Prognosis of Motor Neuron Disease”, Jing Wu, Andrei Pyko, Charilaos Chourpiliadis, Yihan Hu, Can Hou, Susanna Brauner, Fredrik Piehl, Petter Ljungman, Caroline Ingre, Fang Fang, JAMA Neurology, online 20 januari 2026, doi: 10.1001/jamaneurol.2025.5379.