Hårprover från historiska tonsättare möter modern genetik
Forskaren och konsertpianisten Fredrik Ullén startar ett forskningsprojekt hur samspelet mellan arv och miljö påverkar musikaliskt utövande. Projektet är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Max Planck Institutet och möjliggörs genom en generös donation från filantropen Marcus Storch.
Syftet är bättre förståelse av hjärnans formbarhet och mekanismer för inlärning och kreativitet.
Forskarna kommer att samla samt integrera genetisk information, psykologiska faktorer och kunskap om musikaliskt beteende i en och samma forskningsdatabas. Målet är att fördjupa förståelsen av hur hjärnan formas av årtionden av musikaliskt utövande, samt att identifiera de biologiska mekanismer som ligger bakom musikalisk skicklighet.
Bevarade hårstrån
Materialet till forskningsdatabasen hämtas både från idag yrkesverksamma musiker och från berömda historiska tonsättare och musiker, vars bevarade hårstrån gör det möjligt att analysera genetiskt arv långt efter deras livstid. Parallellt genomförs en fördjupad studie av hjärnan hos ett urval av deltagarna, som undersöks med banbrytande ultrahögfälts-MR.
– Idag vet vi att inlärning, expertis och kreativitet beror på ett komplicerat samspel mellan träning, arv och miljö. Musiker är en fantastisk modellgrupp att studera detta närmare i. Den molekylärgenetiska forskningen om musik befinner sig fortfarande i ett tidigt skede och vi är mycket tacksamma att vi med Marcus donation får möjlighet att ta ett stort kliv framåt och kan bygga upp den här forskningsdatabasen, säger professor Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och director vid Max Planck‑institutet för empirisk estetik i Frankfurt.
Flow och psykisk ohälsa
Projektet kommer bland annat undersöka hur genetiska faktorer och miljö samspelar i färdighetsutveckling hos professionella musiker. Även prestationsångest studeras med fokus på hur genetisk sårbarhet kan motverkas av skyddande faktorer. Ett annat intresse är upplevelsen av så kallat ”flow”, som kan uppstå till exempel under musicerande, och hur det kan minska risken för psykisk ohälsa. Syftet med forskningsprojektet är inte att förutsäga vem som blir en framgångsrik musiker, utan att förstå de processer som ligger bakom människans förmåga att lära sig nya färdigheter och att skapa nya idéer, och hur dessa kan anpassas på bästa sätt för individen.
– Mitt intresse för musik, i kombination med mitt starka engagemang för forskning, i synnerhet medicinsk forskning, gör detta mycket angeläget för mig. Det är något jag ser fram emot att följa med både nyfikenhet och glädje, säger Marcus Storch, filantrop och grundare av Tobiasregistret.