Skip to main content
Publicerad: 2020-01-10 08:00 | Uppdaterad: 2020-01-10 09:55

Långtidsmedicinering vid schizofreni är säker

Foto: iStock

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor i Tyskland, USA och Finland undersökt säkerheten vid mycket långvarig antipsykotisk behandling vid schizofreni. Enligt studien var dödligheten högre bland patienterna under perioder då de inte medicinerade jämfört med då de använde sig av antipsykotisk behandling. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften World Psychiatry.

Personer med schizofreni lever i genomsnitt tio till tjugo år kortare än befolkningen i övrigt. Det har funnits en oro för att långvarig medicinering med antipsykotiska läkemedel skulle bidra till detta. Tidigare sammanställningar (metaanalyser) av resultat från randomiserade studier har dock kunnat visa att personer med schizofreni som fått antipsykotiska läkemedel har 30 till 50 procent lägre dödlighet än de som fått placebo.

Ingen ökad sjukdomsrisk

De genomförda studierna har dock vanligen varit kortare än ett halvår, vilket inte reflekterar den ofta livslånga behandlingen. Nu har forskare från Karolinska Institutet tillsammans med internationella kollegor gjort en långtidsuppföljning, som bekräftar tidigare resultat och visar att långtidsmedicinering med antipsykotiska läkemedel inte är kopplad till ökad risk för annan allvarlig sjukdom, som hjärt-kärlsjukdom. Studien är den hittills största på området.

– Det är svårt att göra jämförelser mellan personer som medicinerar kontinuerligt och de som inte gör det eftersom dessa grupper skiljer sig åt på flera sätt. Ett vanligt sätt att hantera det har varit att försöka ta hänsyn till skillnaderna vid jämförelser. Vi har valt en annan metod, där varje person har varit sin egen kontrollperson och på så sätt har vi för varje enskild person kunnat jämföra sjukhusinläggning under perioder med antipsykotisk medicinering med perioder utan denna behandling, säger Heidi Taipale, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Stor studie med lång uppföljningstid

Forskarna har följt drygt 62 000 finländare som fått en schizofrenidiagnos någon gång mellan 1972 och 2014. Studiedeltagarna har följts via olika finska hälsodataregister fram till 2015, vilket gav en genomsnittlig uppföljningstid på över 14 år. Det visade sig då att risken för att vårdas på sjukhus för somatisk sjukdom var lika hög under de perioder då patienterna tog antipsykotisk behandling som då de inte gjorde det. Däremot var skillnaderna i dödlighet påtagliga. Kumulativ mortalitet under uppföljningsperioden var 26 procent under antipsykotisk behandling, att jämföra med 46 procent under de perioder då patienterna inte medicinerade.

Forskarna anser att det finns ett övertygande stöd för att kontinuerlig antipsykotisk behandling vid schizofreni är ett säkrare alternativt än att inte medicinera. Samtidigt innebär behandlingen risk för biverkningar, som till exempel viktuppgång, vilket kan ge en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Att behandling med antipsykotiska läkemedel ändå inte innebar en ökad risk för sjukhusinläggning till följd av hjärt-kärlsjukdom tror forskarna kan bero på att behandlingen samtidigt kan verka blodtryckssänkande och ge sänkta orosnivåer och lägre risk för substansmissbruk. En antipsykotisk behandling kan också bidra till en i övrigt mer hälsosam livsstil och en ökad benägenhet att söka vård vid behov.

Omges av viss ryktesspridning

Missing ALT text.
Jari Tiihonen. Foto: Stefan Zimmerman

– De antipsykotiska läkemedlen omges av viss ryktesspridning, vilket gör att det kan vara svårt att nå fram till patientgruppen med information om hur viktigt det är att ta dem. Vi vet från tidigare studier att endast hälften av dem som har lämnat sjukhus efter en första psykotisk episod med schizofrenidiagnos tar antipsykotiska läkemedel. Dessutom är det många personer med schizofreni som långtidsmedicinerar med benzodiazepiner, vilket är i strid med befintliga riktlinjer och associerat med en ökad risk för att dö. Att vinna förtroende och få förståelse för att antipsykotiska läkemedel är effektiva och säkra är viktigt och i bästa fall kan den här studien bidra till det, säger Jari Tiihonen, professor i psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Studien är gjord i samarbete med forskare från Finland, USA och Tyskland. Den är finansierad med medel från Finlands social- och hälsovårdsministerium via en utvecklingsfond för Niuvanniemi sjukhus. Heidi Taipele har fått finansiellt stöd av Finlands Akademi.

Publikation

”20-year follow-up study of physical morbidity and mortality in relationship to antipsychotic treatment in a nationwide cohort of 62,250 patients with schizophrenia (FIN20)”, Heidi Taipale, Antti Tanskanen, Juha Mehtälä, Pia Vattulainen, Christoph U. Correll och Jari Tiihonen, World Psychiatry, online 10 januari 2020, doi: 10.1002/wps.20699.