Kostmönster kopplas till gynnsamma biomarkörer vid åldrande
Äldre personer som följer hälsosamma kostmönster har nivåer av biomarkörer i blodet som är kopplade till mer gynnsamma biologiska processer relevanta för åldrande. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMC Medicine. Resultaten kan bidra till en bättre förståelse av hur kostvanor hänger samman med kroppens åldrandeprocesser.
Forskare har länge vetat att kosten spelar en viktig roll för hälsan senare i livet, men de biologiska mekanismerna bakom dessa samband är ännu inte helt klarlagda. I den aktuella studien undersökte forskarna i en tvärsnittsanalys hur olika kostmönster är kopplade till ett brett spektrum av biomarkörer i blodet som speglar ämnesomsättning, inflammation, kärlhälsa och neurodegenerativa processer relaterade till åldrande.
Studien omfattade 1 769 personer som var 60 år eller äldre och som deltog i Swedish National Study on Aging and Care in Kungsholmen (SNAC-K). Deltagarna svarade på frågor om sina kostvanor under det senaste året, och forskarna analyserade samtidigt 54 olika biomarkörer i blodet.
Tre kostmönster
Forskarna undersökte tre kostmönster som tidigare har kopplats till god hälsa: en kost i medelhavsstil, ett index för övergripande kostkvalitet och ett mått på kostens inflammatoriska potential. Högre följsamhet till dessa kostmönster var förknippad med gynnsamma nivåer av flera biomarkörer. Detta omfattade högre folatnivåer och lägre nivåer av tillväxtdifferentieringsfaktor 15, vilket observerades konsekvent i alla tre mönstren. Ytterligare samband med biomarkörer kopplade till inflammation, ämnesomsättning och neurodegenerativa processer var specifika för enskilda kostmönster.
– Våra resultat tyder på att hälsosamma kostmönster är kopplade till flera biologiska processer som är viktiga för hur vi åldras. Det stärker bilden av kosten som en påverkbar faktor som kan bidra till hälsosamt åldrande, säger Rachel Ann Da Costa, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och studiens försteförfattare.
Det kostmönster som hade lägre inflammatorisk potential visade samband med flest biomarkörer, särskilt sådana som är kopplade till inflammation och ämnesomsättning. Enligt forskarna kan detta tyda på att kostens inflammatoriska egenskaper är relaterade till flera sammankopplade biologiska processer som ingår i åldrandet.
Fler studier behövs
Eftersom studien undersökte samband vid en enskild tidpunkt kan den inte fastställa orsak och verkan. Forskarna betonar också att deltagarna främst bestod av äldre vuxna från Stockholmsområdet med relativt hög utbildningsnivå, vilket kan begränsa hur väl resultaten kan generaliseras till andra grupper.
– Vi behöver nu fler longitudinella studier och interventionsstudier för att undersöka om förändringar i kosten också leder till förändringar i de biologiska markörer som vi har studerat”, säger Adrián Carballo-Casla, forskare vid samma institution och studiens siste författare.
Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, Stockholms universitet, KTH Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms gerontologiska forskningscentrum, Universidad Autónoma de Madrid och CIBERESP i Spanien samt Ljubljanas universitet i Slovenien. Studien bygger på data från SNAC-K. Finansiering kom bland annat från Vetenskapsrådet, Forte, Karolinska Institutet, Alzheimerfonden, Demensfonden, Stiftelsen för geriatriska sjukdomar vid Karolinska Institutet, David och Astrid Hageléns stiftelse samt svenska myndigheter, regioner och kommuner. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
”Biological signature of dietary patterns in older adults: findings from a population-based study", Rachel Ann DaCosta, Caterina Gregorio, Amaia Calderón-Larrañaga, Alice Margherita Ornago, Anja Mrhar, Rosario Ortolá, Claudia Fredolini, Davide Liborio Vetrano, Adrián Carballo-Casla, BMCMedicine, online 25 september 2026, doi: 10.1186/s12916-026-05202-2
Tre sätt att mäta kostkvalitet
Alternativ medelhavskost (AMED)
Ett kostmönster som bygger på den traditionella medelhavskosten. Högre poäng ges för högt intag av grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, fullkorn och fisk. En hög andel omättade fetter och måttlig alkoholkonsumtion ger också högre poäng. Lägre intag av rött kött och mejeriprodukter bidrar också till en högre poäng.
Alternativt index för hälsosam kost (AHEI)
Ett vetenskapligt utvecklat index som mäter den övergripande kostkvaliteten. Högre poäng ges för livsmedel som grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, nötter, fisk, hälsosamma fetter och måttlig alkoholkonsumtion. Lägre poäng ges vid högt intag av rött och processat kött, sockersötade drycker, transfetter och natrium.
Empiriskt inflammatoriskt kostindex (EDII)
Ett mått som uppskattar hur kosten påverkar inflammation i kroppen. I denna studie användes en omvänd version av indexet, där högre poäng motsvarar en kost med lägre inflammatorisk potential. Komponenter som gröna bladgrönsaker och mörkgula grönsaker, fruktjuicer, kaffe och te ger högre poäng, medan högre intag av rött och processat kött, raffinerade spannmålsprodukter och sockersötade drycker ger lägre poäng.