Blodprov och patientens svar ger olika bilder av alkoholbruk
Ett blodprov och frågor om alkoholvanor identifierar delvis olika patienter med riskbruk. Det visar en svensk studie där forskarna jämfört PEth-prov med patienters egna uppgifter i primärvården. Resultaten talar för att vården behöver väga samman flera typer av information.
Det kan vara svårt att upptäcka riskbruk av alkohol i primärvården. Ett sätt är att fråga patienten om alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem. Ett annat är blodprovet PEth, som ger information om alkoholkonsumtion under de senaste veckorna.
I den nya studien jämförde forskarna resultat av fosfatidyletanol(PEth) med svar på frågeformuläret AUDIT och uppgifter om antal standardglas per vecka. Analyserna bygger på journaluppgifter från drygt 11 000 patienter i primärvården i Dalarna.
– Våra resultat visar att metoderna ger olika delar av bilden. Ett PEth-värde behöver tolkas tillsammans med vad patienten berättar om sina alkoholvanor och eventuella problem, säger Viktor Månsson, psykolog och forskare vid Region Dalarna, Centrum för psykiatriforskning och institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Metoderna identifierar olika patienter
Bland patienter som hade både PEth-resultat och AUDIT-svar identifierade AUDIT riskbruk hos 26,5 procent och PEth hos 18,3 procent. Vissa patienter identifierades bara med den ena metoden. Skillnaden kan bland annat bero på att PEth speglar nylig konsumtion, medan AUDIT också fångar alkoholrelaterade problem under det senaste året.
Ett blodprov kan bidra med information som inte framkommer i samtalet, men säger inte allt om hur patienten dricker eller påverkas av alkohol. Forskarna menar därför att resultaten behöver tolkas tillsammans med patientens egna uppgifter och användas som underlag för ett individuellt samtal i vården.
Finansiering och intressekonflikter
Studien finansierades av division psykiatri och habilitering i Region Dalarna, Centrum för klinisk forskning Dalarna och Systembolagets alkoholforskningsråd. Enligt artikeln hade finansiärerna ingen roll i studiens utformning eller tolkningen av resultaten. Författarna uppger inga intressekonflikter.
Publikation
Månsson V, Hammarberg A, Guterstam J, LoMartire R. Identifying Hazardous Alcohol Use in Primary Care: Concordance Between Phosphatidylethanol and Self-Reports. The Annals of Family Medicine. 2026;24(5):413–421. doi:10.1370/afm.260100