Karolinska Universitetssjukhusets nya riktlinjer ska ta bort gråzoner

Karolinska Universitetssjukhuset har nu tagit fram riktlinjer för att förebygga att obeprövade metoder används, som i fallet med Paolo Macchiarinis luftstrupstransplantationer. Sådana riktlinjer har hittills saknats. Under ett seminarium om riktlinjerna diskuterades även samverkan mellan sjukhuset och Karolinska Institutet.

Riktlinjerna har tagits fram i samarbete med Ingemar Engström, sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd. Han kommenterade den gråzon som det ofta talas om mellan forskning och sjukvård.

– Jag vill bannlysa uttrycket gråzon, för någon sådan får inte finnas. Däremot finns ett gränsland, tillfällen där man kan använda metoder som egentligen är obeprövade. Det kräver ett strikt regelverk, något som finns i de nya riktlinjerna.

Bakgrunden till arbetet med riktlinjerna är den kritik som sjukhuset fått av den externa utredaren Kjell Asplund i rapporten ”Fallet Macchiarini”. De nya riktlinjerna ska skapa patientsäkerhet och ge stöd till medarbetare och verksamhetsansvariga. Men de ska också bidra till att sjukvården utvecklas. Det sa Nina Nelson Follin, kvalitets- och patientsäkerhetsdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset, under seminariet den 17 mars.

Obeprövade metoder får enligt riktlinjerna bara användas när det är rimligt att anta att patientens lidande kommer att minskas. Det ska ha gjorts studier på djurmodell som visat en positiv effekt utan alltför betydande risker, något som inte hade skett på rätt sätt inför Macchiarinis luftstrupstransplantationer.

När alla förutsättningar är uppfyllda ska en skriftlig plan för behandlingen underställas en kommitté med oberoende experter.

– Det ska också finnas ett informerat samtycke, med fullödig och begriplig information till patienten. Det här är krävande, men måste få ta sin tid, sa Nina Nelson Follin.

Ansvarsfördelningen kan vara oklar

Karin Dahlman-Wright, vikarierande rektor för Karolinska Institutet, talade om integrering mellan universitet och sjukhus. Oklarheter i ansvarsfördelningen togs upp i Asplunds utredning.

– Det krävs en förståelse för varandras verksamheter och det är viktigt att vi ger samma budskap. Vi måste diskutera ansvar och befogenhet, sa Karin Dahlman-Wright.

Hon beskrev hur samverkan mellan sjukhuset och KI bör gå till.

–Det måste vara högt i tak, vi ska välkomna diskussioner om vetenskap och etik. Ingen ska kunna gömma sig bakom excellens eller status. Alla måste få komma till tals och ingen ska känna att en synpunkt är dum.

Konferenser under ordnade former

Under seminariet presenterades även riktlinjer för multidisciplinära konferenser. Sjukhuset har fått kritik för de multidisciplinära konferenser som hölls för Macchiarinis patienter.

– De multidisciplinära konferenserna är den viktigaste beslutsprocessen som finns för en patient. Många har tagit för givet att man vet vad en sådan konferens är, men det är inte bara att träffas, sa Harald Blegen, chef för Tema Cancer, som arbetat med riktlinjerna.

Sjukhuset har även gått igenom ett antal medicinska begrepp. Begreppet ”vitalindikation” ska inte längre användas, eftersom det är alltför vagt och ger utrymme för enskilda medarbetares tolkning. På Karolinska Universitetssjukhuset har ”vitalindikation” använts för situationer då patienternas tillstånd varit hotande på sikt, medan andra sjukhus vanligen avser patienter som riskerar att dö inom några få timmar eller dygn.

Text: Ann Patmalnieks