Införande av ny blodförtunnande hjärtbehandling räddade liv

Genom ett snabbt införande av en ny blodförtunnande behandling vid hjärtinfarkt har svensk sjukvård minskat antalet blödningskomplikationer och räddat liv. Det visar en studie från Karolinska Institutet och universiteten i Lund och Uppsala som publiceras i vetenskapstidskriften JAMA.

Studien bygger på data från kvalitetsregistret Swedeheart och inkluderar 40 616 patienter med hjärtinfarkt. Resultaten visar på en minskning av risken för allvarlig blödning med ungefär hälften för de patienter som behandlats med det nya blodförtunnande läkemedlet fondaparinux, jämfört med tidigare läkemedel (från 1,8 procent till 1,1 procent).

Hos de som behandlades med fondaparinux såg man även en minskning av sjukhusdödligheten (från 4,0 procent till 2,7 procent.) Trots att behandlingen bara gavs under sjukhustiden, kunde man även efter ett halvår se en kvarstående skillnad mellan grupperna som använde sig av det nya läkemedlet jämfört med det tidigare.

Hjärtinfarkt orsakas av en proppbildning i kranskärlen och det centrala i behandlingen är att balansera den blodförtunnande effekten av läkemedel mot risken att få en alltför stor ökning av blödningsrisken. För några år sedan visade en stor internationell multicenterstudie, OASIS-5, att fondaparinux kunde behålla den proppförebyggande effekten, samtidigt som den orsakade färre blödningar och därmed minskad dödlighet.

Sjukhus i Sverige snabba

– Efter presentationen av denna studie och efterföljande förändringar i internationella och nationella riktlinjer var sjukhus i Sverige snabba att införa den nya behandlingen, medan andra länder fortfarande inte gjort det i någon högre utsträckning. Detta har gett resultat för de svenska patienterna, säger Karolina Szummer, hjärtläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutets institution för medicin i Huddinge.

Forskarna bakom studien konstaterar att kvalitetsregistren ger Sverige en unik möjlighet att följa vad som händer när ett läkemedel går från studier till allmänt använd behandling, något som alltså gjorts i det aktuella fallet. Arbetet har finansierats med anslag från bland annat Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Hjärt-Lungfonden och Vetenskapsrådet samt ALF-medel enligt avtal mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.

Publikation

Association between the use of Fondaparinux versus Low Molecular Weight Heparin and Clinical Outcomes in Patients with non-ST-elevation Myocardial Infarction
Karolina Szummer, Jonas Oldgren, Lars Lindhagen, Juan-Jesus Carrero, Marie Evans, Jonas Spaak, Robert Edfors, Stefan H Jacobson, Pontus Andell, Lars Wallentin, and Tomas Jernberg
JAMA, online 17 February 2015, doi:10.1001/jama.2015.517