Skip to main content
Publicerad: 2019-05-20 12:56 | Uppdaterad: 2019-05-20 13:48

Gener påverkar vår vilja att skaffa hund

Forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet har i samarbete med brittiska forskare studerat kopplingen mellan våra gener och valet att skaffa hund. Studien som omfattar drygt 35 000 tvillingpar från Svenska Tvillingregistret visar att generna verkar stå för mer än halva förklaringen till att en del blir hundägare och andra inte. Resultaten publiceras i tidskriften Scientific Reports.

Missing ALT text.
Generna verkar stå för mer än halva förklaringen till att en del blir hundägare och andra inte, visar en ny studie. Foto: iStock

Forskarna har samkört det svenska Tvillingregistret med två svenska hundägarregister för att ta reda på om det finns en ärftlig komponent i hundägarskap.

– Vi blev överraskade att se hur mycket en persons genuppsättning bidrar till valet att skaffa hund. De här resultaten är viktiga för att förstå samspelet mellan hund och människa genom tiderna. Trots att hundar och andra husdjur är vanliga medlemmar i hushåll runt om i världen så vet man ganska lite om hur de påverkar vårt dagliga liv och vår hälsa och vad som avgör valet att skaffa hund. Kanske har vissa personer en starkare medfödd förmåga och vilja att ta hand om husdjur än andra, säger studiens huvudförfattare Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper och Scilifelab vid Uppsala universitet.

Att studera tvillingar är en välkänd metod för att bena ut vad i vår biologi och vårt beteende som kommer av miljöfaktorer och vad som beror på våra gener. Eftersom enäggstvillingar har precis samma genuppsättning och tvåäggstvillingar i genomsnitt bara delar hälften av den andres genetiska uppsättning kan en jämförelse av hundägande mellan dessa två grupper avslöja huruvida generna har någon betydelse för hundägande.

Forskarna upptäckte att enäggstvillingarna i högre grad hade fattat samma beslut gällande hundägande som sitt tvillingsyskon än vad tvåäggstvillingarna hade gjort. Studiens resultat visar att generna kan förklara mer än 50 procent av egenskapen hundägande.

– Den här typen av tvillingstudier kan inte säga oss exakt vilka gener som är inblandade men här ser vi för första gången att gener och miljö spelar lika stor roll för om man skaffar hund. Nästa uppenbara steg är att försöka identifiera vilka genetiska varianter som påverkar det här valet och hur de relaterar till personliga egenskaper och andra faktorer så som allergier, säger Patrik Magnusson, studiens seniorförfattare och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet samt chef för Svenska Tvillingregistret.

Studien finansierades av Formas och Agria och SKK Forskningsfond. Svenska Tvillingregistret förvaltas av Karolinska Institutet och erhåller finansiering från Vetenskapsrådet.

Denna nyhetsartikel är baserad på ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
 

Publikation

Evidence of large genetic influences on dog ownership in the Swedish Twin Registry has implications for understanding domestication and health associations”. Tove Fall, Ralf Kuja-Halkola, Keith Dobney, Carri Westgarth, Patrik K.E. Magnusson. Scientific Reports, online 17 maj 2019, doi: 10.1038/s41598-019-44083-9.