Gener påverkar vad ögonen tittar på
Hur vi utforskar världen med våra ögon kan påverka alltifrån det sociala samspelet till vår förmåga att lära oss nya saker. I en studie som publiceras i Current Biology har forskare vid Karolinska Institutet visat att våra blickars rörelsemönster delvis styrs av våra gener.
Vad vi tittar på i en situation påverkar vilken visuell information vi får tillgång till, men också vilken information vi går miste om. Skillnader i titt-beteende kan därför ha stor påverkan på exempelvis det sociala samspelet, hur vi agerar i trafiksituationer eller vad vi lär oss i olika situationer.
För att lära sig mer om hur sådana skillnader kan uppstå har forskare vid Karolinska Institutet, Indiana University och Uppsala Universitet, tagit hjälp av 233 tvillingpar i 10-14 års ålder, varav hälften var enäggstvillingar och hälften tvåäggstvillingar. Studiedeltagarna fick se 80 bilder med varierande innehåll medan forskarna mätte deras ögonrörelser under de tre sekunder som varje bild visades.
– Bilderna hade både socialt och icke-socialt innehåll. Vi ville ha ett representativt urval av miljöer som man kan träffa på i sitt liv, säger Terje Falck-Ytter, forskare vid Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) på Karolinska Institutet.
Enäggstvillingar rörde blicken på liknande sätt
När forskarna analyserade hur blickarna rört sig över bilderna visade det sig att de genetiskt identiska tvillingparens titt-beteende var mer likt än tvåäggstvillingarnas. Likheterna gällde både vilken del av bilden som spanades in och vid vilken tidpunkt.
– Om den ena tvillingen exempelvis tittade på ett visst ansikte en viss tid, så var det bland enäggstvillingar en förhöjd sannolikhet att även den andra tvillingen tittade dit just då, säger Terje Falck-Ytter.
Forskarna drar slutsatsen att genetiska faktorer påverkar hur människor använder blicken för att ta in information. Terje Falck-Ytter berättar att människor i vaket tillstånd rör blicken flera gånger per sekund, alldeles för ofta för att det ska handla enbart om medvetna beslut.
– Resultaten antyder att våra gener påverkar vilken del av den visuella miljön som blixtsnabbt selekteras i varje ny situation. Dessa processer pågår hela tiden och har stora konsekvenser för vårt handlande, säger Terje Falck-Ytter.
Kan bidra till ökad förståelse för autism
Resultaten kan bidra till ökad förståelse om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism, som kännetecknas av bland annat avvikande titt-beteende i vardagliga situationer. Men enligt Terje Falck-Ytter bidrar resultaten också till grundläggande kunskap om hur våra gener påverkar hur vi tar oss an världen och därmed formar vår egen livsmiljö.
– Genom sitt titt-beteende skapar barn sin egen visuella miljö, vilket i sin tur får stor påverkan på både barnets utveckling och omgivningens reaktioner, säger Terje Falck-Ytter.
Forskningen finansierades av Indiana University, the National Institutes of Health (NIH), Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, EU, strategiska forskningsområdet neurovetenskap vid Karolinska Institutet (StratNeuro), Sällskapet Barnavård samt Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
Publikation
“Genetic Influence on Eye Movements to Complex Scenes at Short Timescales”
Daniel P. Kennedy, Brian M. D’Onofrio, Patrick D. Quinn, Sven Bölte, Paul Lichtenstein, och Terje Falck-Ytter
Current Biology, online 9 november 2017
Exempelfilmer: Följ tvillingarnas blickar
Videoklippen visar hur två enäggstvillingar i studien tittade på en av bilderna. Varje rörlig prick representerar en tvillings blick. Exemplen visar att det fanns en tydlig likhet mellan de två barnen i paret, både i termer av var de tittar och när de flyttar blicken. Tvåäggstvillingars tittmönster var generellt mindre lika än enäggstvillingars, men mer lika än helt orelaterade individers blickar. Det antyder att genetiska faktorer spelar roll för hur barn använder blicken när de skannar av nya visuella miljöer. Videorna är illustrativa exempel av fall där likheten mellan enäggstvillingar var speciellt tydlig, men återspeglar ändå huvudresultatet i studien. (MZ= Monozygotic, det vill säga enäggstvilling)